Foto: MostPhotos

I mitten av mars 2020 stoppades polisens rutinmässiga nykterhetskontroller tills vidare, det vill säga slumpmässiga utandningsprov för rattfylleri. Syftet är att förebygga spridning av coronaviruset. I de fall där polisen misstänker rattfylleri tas fortfarande ett utandningsprov.

Under 2020 gjorde polisen 300 000 nykterhetskontroller, det visar polisens preliminära statistik. Det är en stor minskning från 2019, då antalet utandningsprov fastställdes till 1,2 miljoner (preliminär siffra – 1 090 500).

– Det är inte överraskande att antalet nykterhetskontroller har minskat stort, med tanke på att de flesta utandningsproven sker vid rutinmässiga kontroller, konstaterar Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
– Av hänsyn till smittorisken har polisen i princip upphört med slumpmässiga kontroller.

Vad kan det få för konsekvenser att polisen inte gör rutinmässiga nykterhetskontroller?
– Risken är att det kommer ske fler alkoholrelaterade trafikolyckor. En annan konsekvens är att respekten för rattfyllerilagstiftningen urholkas, när allt färre rattfyllerister upptäcks och lagförs, säger Lars Olov Sjöström.

Han har förståelse för att polisen vill minimera risken för smittspridning.
– Samtidigt är det inte bara nykterhetskontroller som är en risk, utan alla direktkontakter med förare.

Under 2020 anmäldes 8 974 brott av rattfylleri och grovt rattfylleri. Det är en minskning med 3 248 brott jämfört med 2019. Det visar preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

– Att färre rattfylleribrott anmäls, i takt med att färre förare blir kontrollerade, det faller sig ganska naturligt, konstaterar Sjöström.
– Upptäcktsrisken för rattfylleri har nog aldrig varit så låg som nu.

Under 2020 anmäldes 16 758 brott av rattfylleri under påverkan av narkotika, det vill säga drograttfylleri. Det är en ökning med 2 196 fler rapporterade brott jämfört med 2019. Det visar BRÅ:s preliminära statistik.

– Vi har idag inte möjlighet att göra några riktiga mätningar av hur vanligt det är med narkotikapåverkan i trafiken, eftersom polisen inte får göra rutinmässiga drogkontroller, utan får bara testa vid misstanke, förklarar Lars Olov Sjöström.

Det finns flera saker som talar för att drograttfylleriet kan ha ökat. Antalet omkomna i drogrelaterade trafikolyckor har ökat under de senaste åren. Under 2019 miste 22 personer livet i narkotikarelaterade trafikolyckor och 2018 – 31 personer.

Drograttfylleri är ofta sammanlänkat med annan typ av brottslighet.
– Det framgår av åtalen för personer som är misstänkta för rattfylleri under påverkan av narkotika. Ofta är de här individerna inblandade i mycket annan kriminalitet också, säger han.

Det är viktigt att poängtera både när det gäller antalet anmälda brott för rattfylleri och drograttfylleri, att kriminalstatistiken är ett osäkert sätt att mäta omfattningen av brottsligheten, menar Lars Olov Sjöström.
– Anledningen är att statistiken över anmälda rattfylleribrott, är kopplat till hur polisen arbetar i trafiken. Både hur mycket tid polisen lägger och hur effektivt de jobbar, förklarar han.

Text: Mari Haglund
Foto: MostPhotos