– Utvecklingen har vänt på det sättet att utandningsproven inte längre minskar, säger Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
Polisens nykterhetskontroller har minskat under lång tid. 2009 gjorde den svenska polisen 2,7 miljoner utandningsprov. Efter det har utvecklingen varit nedåtgående med 1,4 miljoner blås 2015, 1 191 200 stycken 2016 och 1 136 000 prov 2017. För 2018 är den preliminära siffran 957 700 nykterhetskontroller. Det visar polisens statistik.
Polisen poängterar att man har en lång eftersläpning på sin statistik. De senaste åren har nykterhetskontrollerna för helår landat på runt 1,1 miljoner prov, även den slutgiltiga siffran för 2018 kommer landa på den nivån tror Lars Olov Sjöström. Han tycker sig se ett litet trendbrott.
– En positiv sak är att trenden har vänt, att siffrorna inte fortsätter att sjunka, säger han.
– Då kan man fråga sig – är det rimligt att antalet nykterhetskontroller ligger på den här nivån?
I samband med trafikkontroller upptäcker polisen ofta många andra brott, inte bara rattfylleri.
– Vi vet att när polisen är aktiva med trafikkontroller påträffar man också annan brottslighet som narkotika, stöldgods, olaga vapen och stulna fordon.
Under 2018 anmäldes 11 601 brott av rattfylleri och grovt rattfylleri i Sverige. Det visar preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet. Det är en liten minskning jämfört med året innan, då antalet var 11 776 stycken. Under 2018 anmäldes 14 298 brott av rattfylleri under påverkan av narkotika. Det är en ökning med ungefär 500 brott jämfört med 2017.
– Det är alltid svårt att mäta förekomsten av rattfylleri utifrån kriminalstatistiken. Eftersom både omfattningen och arbetssättet för nykterhetskontrollerna kan variera mellan olika år, konstaterar Lars Olov Sjöström.
Att antalet rapporterade drograttfylleribrott har ökat under ett antal år, det kan vara en indikation på en verklig ökning av drogpåverkade förare menar han.
– Det är något som vi bör hålla ögonen på i trafiksäkerhetsarbetet.
Forskningen pekar på att om man ökar antalet utandningsprov leder det till en högre upplevd upptäcktsrisk vilket i sin tur leder till en högre allmänpreventiv effekt. Det här visar rapporten Förstudie om an-tal alkoholutandningsprov i trafiken, som Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har gjort.
– Det vill säga att det är viktigt med synlighet för att förebygga rattfylleri, att polisen syns är ute i trafiken och gör nykterhetskontroller, säger Lars Olov Sjöström.
– Att polisen är aktiv med kontroller är också viktigt för att öka den verkliga upptäcktsrisken.
På Tylösandsseminariet 2018 föreläste Måns Svensson från Rättssociologiska Institutionen vid Lunds universitet. Inom rättspsykologin har man tidigare haft uppfattningen att rattfylleri beror på bristande omdöme i kombination med missbruk i första hand och inte på svaga sociala normer.
– Nu finns det tendenser som pekar på att det har förändrats, i takt med att polisen gör färre nykterhetskontroller, sa Måns Svensson.
I en studie (2017) har Rättssociologiska Institutionen undersökt normstyrka i förhållande till rattfylleri. De gjorde en likadan studie 2008 och kan därför jämföra resultatet. Deltagarna fick ange på en skala hur mycket de bryr sig om vad deras mamma, granne, chef eller bekant tycker om de skulle köra rattfulla.
– Där såg vi ett rejält tapp mellan 2008 och 2017. Det var betydligt färre i undersökningen 2017, som brydde sig om vad deras mamma skulle tycka om de körde på fyllan, konstaterade Måns Svensson.
– Samtidigt är det svårt att mäta det här. Det verkar som att det finns tendenser som pekar på att de sociala normerna i samhället mot rattfylleri, blir försvagade i takt med att polisen gör färre nykterhetskontroller.
– Vi är på väg att nå en situation, där nykterhet behöver jobbas med som normfråga, framhöll Måns Svensson.
Att polisen syns ute i trafiken och gör nykterhetskontroller är en viktig del för att förebygga och upptäcka rattfylleribrott. Men andra typer av påverkansinsatser behövs också tror Lars Olov Sjöström.
– Vi har under lång tid i Sverige haft en social norm som kraftigt fördömer alkohol och droger i kombination med bilkörning, säger han.
– Den normen kan vi inte ta för given, den måste upprätthållas och föras vidare till varje ny generation trafikanter.
Idag görs det skrämmande lite för att skapa bra sociala normer i trafiken, anser Lars Olov Sjöström.
– Överhuvudtaget har problemen med trafikanternas beteende underskattats och olika påverkansinsatser har varit nedprioriterade på senare år, konstaterar han.
– Ett gott exempel är projektet Don’t drink and drive som Trafikverket drev. Det var ett bra trafiknykterhetsprojekt med ungdomar och unga vuxna som målgrupp.
Text: Mari Haglund
Foto: Polisen