MHF tog 2013 i samarbete med studieförbundet NBV fram studiematerialet Ingen ska dö av rattfylleri som underlag till studiecirklar. Under 2020 har studiecirkeln förnyats med ny studieplan och nya filmer. Ett nytt upplägg är att studiecirkeln kan genomföras på distans – hemma vid din dator, surfplatta eller mobil.
– Det pågår alltid studieverksamhet och funktionärsutbildningar i MHF:s regioner och lokalavdelningar. Under pandemin ändras möjligheterna att samlas dramatiskt, berättar Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
– Därför började MHF och NBV fundera på om man skulle kunna studera i cirkel på distans.
Studiematerialet till studiecirkeln Ingen ska dö av rattfylleri har kompletterats med fyra intervjufilmer. Filmerna har producerats i samarbete med tv-journalisten Sverker Olofsson.
Den första studiecirkeln på distans med det nya materialet har kört igång. Fler distansträffar är på gång.
– Det här gör det möjligt att bilda studiecirklar med deltagare från vart som helst i landet, inte bara lokalt, konstaterar Lars Olov Sjöström.
Berätta om syftet med MHF:s studiecirkel Ingen ska dö av rattfylleri?
– Syftet är att i cirkelform öka kunskaperna om alkohol, droger och trafik. Målgruppen är funktionärer och medlemmar i MHF, samt andra intresserade, säger han.
Studiecirkeln är tänkt som en fortbildning och inspiration för människor som vill engagera sig i rattfyllerifrågan.
MHF:s historia är till stora delar sammanvävd med den svenska historien om rattfylleribekämpning.
– MHF har varit involverad i en lång rad politiska reformer, från 1920-talet och framåt, berättar Lars Olov Sjöström.
– Vi har drivit opinionsbildning, i dialog med myndigheter och beslutsfattare, och varit pådrivande i rattfyllerifrågor.
Ett förslag till upplägg är att genomföra studiecirkeln på fyra träffar. Studiematerialet Ingen ska dö av rattfylleri berör bland annat rattfylleriproblemet idag, lagstiftning, MHF:s historia samt teknik som alkolås och alkobommar. Andra frågor som tas upp är vad individen kan göra för att förebygga och stoppa rattfylleri, och vad MHF som ideell organisation kan göra.
– Den som är intresserad av att starta en distanscirkel eller att delta i en, kan vända sig till MHF och anmäla sitt intresse, säger Lars Olov Sjöström.
Studiecirkel är en metod för folkbildning och kunskap, där deltagarna både lär sig av studiematerialet och av varandra, genom att utbyta kunskaper och erfarenheter.
Fyra intervjufilmer har spelats in, där intervjuas Lars Olov Sjöström av tv-journalisten Sverker Olofsson. Han är kanske mest känd från konsumentprogrammet Plus i SVT.
– Filmerna är ett sätt att uppdatera studiematerialet. De är tänkta att fungera som en ”igångsättare” för samtal och diskussioner i studiecirkeln, förklarar Lars Olov Sjöström.
Hur var det att bli intervjuad av Sverker Olofsson?
– Man har en viss respekt för en så rutinerad och erfaren tv-journalist. Han var lätt att samarbeta med, det märks att han har rutin, berättar Lars Olov Sjöström.
– Sverker är personligt intresserad av våra frågor. Han har ett intresse för alkohol- och drogfrågorna i trafiken ur ett samhällsperspektiv.
Rolf Bromme, MHF Upplands Väsby–Vallentuna, har deltagit i den första distanscirkeln. MHF:arna som deltar i studiecirkeln kommer från Stockholmsområdet. En studieledare från NBV har suttit med.
– Jag tycker att studiecirkel på distans har fungerat mycket bra, säger Rolf Bromme.
– De två första gångerna, då blev vi lite förskräckta att vi hade så mycket tid över, två timmar per träff är mycket tid.
Vad tycker ni om intervjufilmerna?
– Filmerna är bra. De hjälper till att få igång samtal och diskussioner, samt att fylla ut programmet.
Alla deltagare tycker att studiecirkeln Ingen ska dö av rattfylleri är jättebra och intressant, enligt Rolf Bromme.
– Man känner att man vill agera och göra något. Därför ska vi bjuda in en riksdagsledamot och en polis, berättar han.
– I första läget är det eftersupning, som vi vill ställa frågor om och diskutera.
Eftersupning innebär att en person som tas av polisen misstänkt för rattfylleri, hävdar att den druckit alkohol efter färden eller trafikolyckan.
– Eftersupning är en viktig fråga. Det finns säkert många fler frågor kopplade till studiecirkeln som vi kommer att vilja diskutera med politiker och polisen, säger Rolf Bromme.
Text och foto: Mari Haglund