I Sverige är det förbjudet att använda narkotika både för eget bruk och i trafiken. 2019 uppgav cirka 3 procent av den svenska befolkningen att de använt marijuana under det senaste året. Det visar en undersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
MHF gör tillsammans med MHF:s norska systerorganisation MA Rusfri Trafikk en förstudie om cannabis och trafik.
– Vi är intresserade av att undersöka om en legalisering av cannabis påverkar trafiksäkerheten, berättar Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
I oktober 2018 började den legala försäljningen av cannabis i rekreationssyfte i Kanada.
– I förstudien kommer vi att titta särskilt på Kanada, som ett exempel. Anledningen är att Kanada är ett stort land med 37 miljoner invånare och att den nya lagstiftningen gäller i hela landet.
Studien finansieras genom projektbidrag från SAFF (Stiftelsen Ansvar för Framtiden).
– Vi kommer presentera det här som en förstudie och en kunskapsöversikt om cannabis och trafik, säger Lars Olov Sjöström.
– Ett särskilt fokus kommer vi ha på Kanada. Vi kommer också att titta på andra länder som har legaliserat marijuana, samt några delstater i USA.
Hur långt har ni kommit med förstudien?
– Vi har börjat med datainsamling och genomgång av olika rapporter, berättar han.
– Vi har etablerat en kontakt med en känd forskare på området droger och trafik, Ward van Laar. Han är verksam i Kanada.
Forskaren Ward van Laar arbetar på Traffic Injury Research Foundation. Han är statistiker och kriminolog.
– Ward van Laar är en internationellt känd forskare. Han har kontakter både i USA och Europa. Han har lovat att hjälpa oss med förstudien, säger Lars Olov Sjöström.
MHF och MA Rusfri Trafikk har samarbetat kring drograttfyllerifrågorna i olika projekt sedan 2014. Tanken är att förstudien ska bli klar under 2020.
En federal studie har gjorts i Kanada, ”National Cannabis Survey” där 6 000 personer har tillfrågats om sina drogvanor. Undersökningen kommer att följa legaliseringens effekter kvartalsvis och göra nya enkäter.
– Undersökningen visar att användningen av marijuana bland kanadensare har ökat markant sedan legaliseringen 2018, konstaterar Lars Olov Sjöström.
Studien visar att i början av 2019 uppgav 18 procent att de använt cannabis under de senaste tre månaderna. Jämfört med 14 procent för motsvarande period 2018. Enligt samma studie uppger 15 procent av marijuanaanvändarna att de sätter sig bakom ratten efter att de har rökt på.
– Det är en ganska hög andel som säger att de kör omkring med cannabis i kroppen, säger Lars Olov Sjöström.
Vad har legaliseringen av cannabis gett för effekter på den kanadensiska trafiken?
– Att dra några slutsatser för trafiken är fortfarande ganska tidigt. Det finns indikationer på att drograttfylleriet har ökat och gett fler cannabisrelaterade trafikolyckor, förklarar Lars Olov Sjöström.
Samtidigt som Kanada har legaliserat marijuana, har man gjort fler satsningar än någonsin på att förebygga drograttfylleri. Det kan göra det komplicera att jämföra statistik från före och efter legaliseringen tror han.
– Det gäller att jämföra på rätt sätt. Därför är det viktigt att vi i vår förstudie har kontakt med erfarna forskare i landet, för att förebygga felsteg.
Ett skäl till att MHF och MA Rusfri Trafikk gör förstudien är debatten om en legalisering av cannabis i de skandinaviska länderna.
– Då är det viktigt att vi redovisar tillförlitliga fakta från andra länder. En legalisering av cannabis skulle i värsta fall kunna vara dödsstöten mot nollvisionen, konstaterar Lars Olov Sjöström.
MHF och MA Rusfri Trafikk deltog i augusti 2019 i en konferens i Edmonton i Kanada. På konferensen presenterades forskning och erfarenheter från arbetet mot drograttfylleri i ett 30-tal länder.
– Det pågår nu ett utvecklingsarbete för att effektivisera insatserna mot drograttfylleri, inte minst i de länder där någon form av legalisering av cannabis har skett, berättar Lars Olov Sjöström.
Hur kan man effektivisera insatserna mot cannabis?
– Förutom att utveckla metoder för att upptäcka drogpåverkade förare, måste man informera om drograttfylleriproblemet. Det kan exempelvis handla om att punktera myten om marijuana som en ”lätt” drog.
Den kanadensiska polisen använder metoden ”field sobriety test” (så kallad ögonundersökning) för att upptäcka alkoholpåverkan hos förare. Nu håller man på och utvecklar metoden för att även kunna detektera drogpåverkan.
– Det här fälttestet har utvecklats hos polisen i USA. Det är som en besiktning av föraren, med moment som ögonundersökning, gå på linje med mera, förklarar Lars Olov Sjöström.
– Den kanadensiska polisen håller på och prövar sig fram, genom att lägga till olika övningar och rörelser i testet vill man använda testet för att detektera drogpåverkan.
Genom att lägga till ett moment i fälttestet för marijuana, ökade förmågan att upptäcka cannabispåverkan från 40 procent till 90 procent.
– Det här visar att även gamla modeller kan utvecklas med några enkla tillägg, säger han.
Hur ser det ut – använder den kanadensiska polisen några sållningsinstrument för rattfylleri och drograttfylleri?
– För alkoholrattfylleri vet jag inte. Men de har inte något sållningsinstrument för drograttfylleri.
Hur mycket forskning finns det på cannabis och trafik?
– Den är begränsad. Men i takt med att cannabis har legaliserats i vissa amerikanska delstater och i Kanada, har samhällsintresset för forskning på området ökat, säger Lars Olov Sjöström.
En stor del av de som är för en legalisering av cannabis hänvisar till pseudovetenskap och baserar det på mest på tyckande och åsikter menar han, istället för på vetenskapliga studier och forskning.
– I hela världen finns det starka ekonomiska intressen för en legalisering och de krafterna försöker presentera alternativa fakta, förklarar Sjöström.
– Cannabislegalisering är en lukrativ verksamhet, som man kan tjäna pengar på.
Text: Mari Haglund