Programmet i PDF-format

Måndag 2 september

18:00 Registreringen öppnar

20:00 Smygstartsmiddag

Starta konferensen mjukt. Passa på att träffa branschfolk och beslutsfattare.

 

Tisdag 3 september


09.00 Registreringen öppnar

10.00 Invigningstal

Maria Bergström, Ordförande MHF

 

Återkoppling från Resultatkonferensen till Tylösandsseminariet. 

Spaningar från vårens resultatkonferens om trafiksäkerhet

Helena Sjöberg, Trafikverket

 

Kommunikation med trafikanter kan visst vara framgångsrik – om man bara pratar om rätt saker

Kommunikation med trafikanter ska vara inriktad på verkliga orsaker och på att nå människor på deras egna villkor. Det gör man genom att kommunicera om hur man kan hantera problem på ett vardagligt sätt – inte om vad som händer om man gör fel.

Sören Nordlund, Trafikpsykolog

 

Medborgar- och trafikantinformation för ökad trafiksäkerhet i vägtrafiken

Regeringen har i Nationell plan 2018-2029 uppdragit till Trafikverket att genomföra informations- och kunskapshöjande insatser som avser Medborgar- och trafikantinformation för ökad trafiksäkerhet i vägtrafiken.

Anna Tunmarker, Trafikverket

 

 

Trafikverkets generaldirektör (filmat inslag)

Ökat antal omkomna i vägtrafiken signalerar att det behövs kraftfulla insatser på både kort och lång sikt. Lena Erixon berättar om åtgärder som rädda fler liv i trafiken.

Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket

 

Uppföljning av indikatorerna – vad lyser rött?

Tillståndet i trafiken mäts med så kallade trafiksäkerhetsindikatorer. Etappmål sätts sedan för antalet omkomna och allvarligt skadade men också för indikatorerna. Hur ser utvecklingen ut av indikatorerna, och hur påverkar den utfallet av antalet omkomna och allvarligt skadade?

Rikard Fredriksson, Trafikverket

 

111 åtgärder för en säker vägtrafik

14 aktörer har tagit fram en Aktionsplan för säker vägtrafik. Totalt redovisas 111 olika åtgärder för perioden 2019–2022 inom områdena rätt hastighet, nykter trafik och säker cykling. Om de åtgärder som beskrivs i aktionsplanen genomförs i sin helhet bedöms det kunna bidra till cirka 40–50 färre omkomna per år.

Johan Lindberg, Trafikverket

 

Transportstyrelsens generaldirektör

Transportstyrelsens del i Trafikverkets aktionsplan för perioden 2019-2022, och vad myndigheten gör, direkt och indirekt, för att bidra till ökad trafiksäkerhet.

Dit hör exempelvis att möjliggöra nationell och internationell teknik- och regelutveckling inom områdena hastigheter, fordon, infrastruktur och trafikantbeteende, samt att genomföra systematiska analyser av olycksorsaker och omhänderta de kunskaper och erfarenheter som dessa ger.

Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör Transportstyrelsen

 

 

 

Upphandling för hållbara hastigheter

55% av trafiken kör för fort och 70% av tung trafik. Om alla höll hastigheten skulle minst 100 liv sparas varje år. Överhastigheterna leder också till ökade utsläpp. Trafikverket har tagit initiativ till ett upprop där transportköpare upphandlar hastighetssäkrade transporter. Föredraget fokuserar på hur upphandling och uppföljning kan utformas och hur uppropet har utvecklat sig, med exempel på aktörer som kommit långt.

Maria Krafft, måldirektör Trafikverket

 

Kampanjfilm från Death Trip 

Ung i trafikken – Norge

 

Villkorat körkort med ISA hastighetsanpassning

Kan ”körkort med villkor om ISA” vara ett alternativ till körkortsåterkallelser efter hastighetsöverträdelse? Går körbeteendet att påverka med ISA? MHF redovisar resultaten av en förstudie.

Lars Olov Sjöström och Tomas Jonsson, MHF

 

Hastighet och höjd

Människan har väldigt begränsad förmåga att bedöma riskerna i samband med de hastigheter vi utsätts för i trafiken. Ett sätt att illustrera utmaningen i vårt vägtransportsystem är att titta på de energier som det innehåller. Energiprincipen ger oss möjligheten att omvandla rörelseenergin till potentiell energi dvs hastighet till höjd. Fakta i frågan kommer att beskrivas och illustreras i denna presentation

Astrid Linder, VTI

 

FIA Smart Driving Challenge

Öka medvetenheten för sina egna färdigheter bakom ratten samt utveckla eco driving för minskade utsläpp på ett gamifierat och interaktivt sätt. Få uppslag av den digitala coachen och få mera kvar i plånboken.

Tina Thörner, Race Director FIA Smart Driving Challenge

 

Förflyttning till parallella seminarier

 

 

 

 

Nollvisionen, djup och bredd


Moderator: Johan Lindberg, Trafikverket och Micke Valier, MHF

 

Fördjupning av Aktionsplanen – ett rundabordssamtal

Tre av aktörerna bakom Aktionsplanen berättar vad de vill göra för att åstadkomma rätt hastighet på våra gator och vägar de närmaste fyra åren, 2019–2022.   

Patrick Magnusson, Sveriges Åkeriföretag,
Emil Nordlund, Polismyndigheten UC Mitt
Catarina Nilsson, Trafikkontoret Stockholms Stad
Samtalet leds av Johan Lindberg, Trafikverket

 

Utvärdering av målstyrningsarbetet 

2008 infördes en modell för målstyrning av det svenska trafiksäkerhetsarbetet för att skapa långsiktighet och bättre systematik samt att bidra till att olika aktörer som påverkar utformningen och användningen av vägtransportsystemet vidtar åtgärder. Trafikverket har nu genomfört en utvärdering av i vilken utsträckning målstyrningsarbetet har påverkat aktörerna och bidragit till genomförandet av trafiksäkerhetsåtgärder. Resultatet av utvärderingen kommer att presenteras på det parallella seminariet.

Peter Larsson, Trafikverket

 

Nollvisionen – Ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete

Varje dödsolycka i arbetet är en tragedi. ingen ska förolyckas eller skadas på Sveriges arbetsplatser. Arbetsmiljöverket berättar om sitt strategiska arbete för att förebygga dödsolyckor och hur detta arbete bidrar till Nollvisionen.

Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket

 

 

Hastighet för yrkestrafik


Moderator: Mikael Kyller, Transportstyrelsen

Yrkestrafikens hastighetsefterlevnad

Följer företagen hastighetsbegränsningarna i större utsträckning jämfört med 2017 och 2018? Här presenteras yrkestrafikens hållning till lagstadgade hastigheter på vägar i Stockholm och Uppsala under våren 2019. Över hälften av yrkestrafiken kör för fort och tre fjärdedelar kör för fort på 30-vägar. Hastigheten är en avgörande faktor för både reaktions- och stoppsträcka, liksom även för konsekvenserna av en eventuell olycka. Yrkestrafiken spelar här en viktig roll, eftersom den utgör en stor andel av trafikarbetet, och sätter ofta rytmen för övrig trafik.

Anders Ydenius och Amanda Axelsson, Folksam

 

Hur följer företag upp de krav som ställs – vilka arbetssätt och verktyg finns?

Västtrafik vill bygga partnerskap genom samverkan och sätta förare och kund i centrum. Med detta vill vi också skapa ett hållbart resande, som då också gäller hastighetsefterlevnad och med uppföljning av de krav som vi har i vårt avtal med trafikföretagen. Vår utmaning blir tillsammans med flera aktörer, hur skall vi lyckas med detta tillsammans.

Sune Nyman, Västtrafik

 

Taxis hastighetsefterlevnad – uppföljning av 2017 års mätningar

Resultatet av hastighetsmätningar på taxitrafik i Stockholm och Göteborg. Taxi Stockholm berättar hur de arbetar för att komma tillrätta med för höga hastigheter bland sina förare.

Anna Vadeby, VTI,  Katarina Frank, Taxi Stockholm

 

 

 

Nykterhet

Moderator: Göran Sydhage, MHF

 

Standardisering av instrument – framtagning av standard för snabbdrogtester.

Användningen av snabbdrogtester ökar nu snabbt i världen. Med hjälp av snabbdrogtester öppnas möjligheter till effektivare insatser mot drograttfylleri. För att underlätta kvalitetssäkrad upphandling av testutrustning pågår nu arbetet med en svensk standard inom Svenska Institutet för Standarder (SIS).

Lars Olov Sjöström, MHF

 

Är det möjligt att även drogtesta med utandningsprov?

De goda erfarenheter som erhållits vid användning av utandningsprov för kontroll av alkohol har skapat en önskan att även kunna göra drogtestning med utandningsprov. Länge har detta inte varit möjligt. Under senare år har det dock utvecklats en teknik för att ta utandningsprov som kan användas för analys av droger. En undersökning genomfördes därför i ett samarbete mellan polisen och Karolinska Institutet för att närmare undersöka denna möjlighet för trafikmedicinsk användning. Studien visade på mycket lovande resultat.

Olof Beck, professor, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet
Nina Gual, kommunpolis Nyköping

 

Brottspreventiva trafikkontroller med fokus på nykterhet                                                      

Polisen har många uppdrag och ofta prioriteras resurserna hårt.  Vi jobbar därför hela tiden för att hitta effektiva metoder och arbetssätt. Under 2018/2019 bedrevs ett samverkansprojektet vid namn ”Effekt” i Polisregion Mitt tillsammans med VTI och Trafikverket i syfte att utveckla och utvärdera Polisens nykterhetskontroller. Under seminariet kommer vi att presentera metoden och Polisens erfarenheter av den, samt delar av den utvärdering som genomförts.

Maida Klasson, Polisen och Åsa Forsman, VTI

 

 

 

The road to success – aktiva skoltransporter

Barn som växer upp idag förväntas ha en kortare livslängd än sina föräldrar bland annat på grund av inaktivitet. Fysisk aktivitet medför många hälsofördelar för barn, till exempel positiva effekter för muskler, skelett och hjärta. Studier har även visat på ett samband mellan barns fysiska aktivitet och förbättrade studieresultat. Med start 2016 genomförs ett forskningsprojekt för att öka barns aktiva skoltransporter i Luleå kommun.

Anna-Karin Lindqvist, Luleå tekniska universitet

 

Beteenden, trafiksäkerhet och effektutvärdering – hur kan vi med smart teknik mäta och följa upp?

Från arbetet med Nollvisionen vet vi att ett strukturerat arbetssätt och kontinuerlig uppföljning har höjt trafiksäkerheten på våra vägar.  Tyvärr syns inte samma positiva utveckling när det gäller cyklister och fotgängare i tätortstrafik.  I det här föredraget visar vi hur modern svensk teknik, baserat på datorseende och artificiell intelligens, kan kartlägga trafikanters rörelser och analysera deras beteenden och interaktioner.

Amrit Singh, Viscando

 

Slutsatser, konklusioner, vad har vi lärt oss idag?

 

19:45 Middag

 

 

 

 

Onsdag 4 september

 

08:30 Rikspolischefen

Anders Thornberg, Rikspolischef

 

Låt oss göra det lätt att göra rätt

Tydliga och relevanta regler trumfar bestraffning när det gäller att ändra beteenden! Trafikanten ska begripa vad som gäller utan att behöva slå knut på sig själv. Detta blir ännu viktigare när vi snart kommer att uppleva självkörande fordon. Johan kommer också att tala om företagsbot och sanktionsväxling.

Johan Bülow, Kammaråklagare Åklagarmyndigheten Malmö

 

När Transportstyrelsen ifrågasätter ditt körkortsinnehav – en trafiksäkerhetsinsats

Hur påverkas körkortsinnehavet av att man brutit mot trafikreglerna och hur går ett körkortsingripande till. Fokus på körkortet som ett verktyg för trafiksäkerhet och i nollvisionsarbetet. Har samhället tillräckliga redskap för att nå nollvisionen?

Katarina Larsson, Transportstyrelsen

 

Trafiksäkerhet och trafikövervakning, från strategi till Asfalt. Panelsamtal

Vem har ansvaret för säkerheten på våra vägar? Vem mer än polisen har ansvar för det preventiva arbetet? Följ med till lokalpolisområde Nyköping, med 80 km motorväg rakt igenom hela ansvarsområdet, och de utmaningar som finns där.
I panelsamtalet reflekteras kring hur vi kan jobba smartare tillsammans med kommunikation och samordning för ett aktivt ansvar i helheten med en uppgraderad inställning till våra olika uppdrag för ett bättre resultat.

Nina Gual, kommunpolis Nyköping, med en panel

 

 

 

BEST – Bedre Sikkerhet i Trafikken – programmet er ferdig

FoU programmet Bedre Sikkerhet i Trafikken er avsluttet. En kort gjennomgang av programmet. Hva er det og hva er gjort ?

Marianne Rostoft, Vegdirektoratet

 

Trafikksikkerhetspotensialer. Krefter og motkrefter i Trafikksikkerhetsarbeidet i Norge

Hensikten med BEST programmet er å peke ut de områdene hvor det er størst mulig potensiale for å holde antall drepte og hardt skadde på det laveste nivået i Europa. Mange tiltak pekes ut, men de mest effektive har også motstand i befolkningen. Den siste delen av innlegget behandler krefter og motkrefter i trafikksikkerhetsarbeidet.

Ph.d, dr Rune Elvik, TØI

 

Kampanjfilm från Death Trip

Ung i trafikken – Norge

 

Förflyttning till parallella seminarier

 

 

 

Hälsa

 

Moderator: Helena Stigson, Folksam

 

Hur mår man efter en allvarlig skada – kartläggning av trafikskadade som fått medicinsk invaliditet

Skademåttet Allvarlig skada är världsunikt. Medicinsk invaliditet är ett begrepp som länge har används av försäkringsbolagen för att värdera funktionsnedsättningar oberoende av orsak. Folksam har sedan 1980-talet utvecklat måttet och har i år genomfört en utvärdering av hur hälsa, hälsorelaterad livskvalitet och arbetsförmåga påverkas av trafikskador som lett till medicinsk invaliditet.

Anders Kullgren och Helena Stigson, Folksam

 

Påverkan av livskvalitet efter en trafikskada

Livskvalitet är en viktig aspekt vid hälsoförlust som inte studerats tillräckligt inom vägtrafikområdet och kan om det utvecklas ytterligare förbättra och förfina det svenska och internationella trafiksäkerhetsarbetet. Syftet med de studier som kommer att redovisas var att generera ytterligare förståelse för hur trafikskador påverkar livskvaliteten samt att kunna vidareutveckla hur vägtrafikolyckornas hälsopåverkan bör beskrivas. Studien ger också förslag på en uppföljningsmodell för att beskriva och följa livskvalitetsförlusten utifrån de data som finns i Transportstyrelsens Strada.

Hans Yngve Berg, Transportstyrelsen

 

Hur påverkas sjukfrånvaron efter en bilolycka?

En konsekvens av trafikskador med potentiellt stor påverkan för den skadade individen är nedsatt arbetsförmåga och förlust av inkomst från arbete.

Ett projekt har genomförts i syfte att generera kunskap om sjukfrånvaro bland individer skadade i personbilsolyckor. Hur ser förekomsten av sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättningar ut för de individer som har skadats i trafikolycka? Hur påverkas detta av olika faktorer som ålder och kön, skadans natur och bilens säkerhet? Finns det ett samband mellan grad av medicinsk invaliditet och sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning under åren efter olyckan?

Rasmus Elrud, Karolinska Institutet

 

12:05 Lunch

 

 

Säker cykling

 

Moderator: Göran Sydhage, MHF

 

Trafiksäkerhet på nya cykelöverfarter

Från 1 september 2014 förändrades regleringen av cykelöverfart i Sverige.
När liknande regelförändringar gjordes för övergångsställen kunde man se att företrädeskänslan hos gående ökade och att olyckorna blev fler. Hypotesen är att en liknande förändring skulle kunna ske på de nya cykelöverfarterna. Med hjälp av datainsamling från kamera kan undersöktes beteende, väjning med mera. Stämmer hypotesen? Vad visar undersökningarna?

Hampus Ekblad, Lunds Tekniska Högskola

 

Skadereducerande effekt av uppvärmda gågator och trottoarer

Dubbelt så många fotgängare skadas allvarligt under december-mars jämfört med årets övriga åtta månader. Under vinterperioden orsakas nästan nio av tio fallolyckor i trafikmiljö av halka på grund av is/snö. De skador som drabbar fotgängare (och cyklister) på halt underlag behöver i allmänhet betydligt längre vårdtid jämfört med om det inte varit halt. Det finns alltså en stor skadereducerande potential i förbättrad halkbekämpning.

Anna Carlsson, Chalmers Tekniska Högskola

 

Bygdevägar

Bygdeväg, bymiljöväg eller 2minus1-väg är olika benämningar på samma vägtyp: En väg med två breda vägrenar och en dubbelriktad körbana för fordonstrafik. Syftet är att öka tillgängligheten för oskyddade trafikanter och ge dem större plats i vägrummet. Vägar med denna eller liknande utformning finns på ett flertal platser i Sverige.

Svante Berg, Movea Trafikkonsult AB

 

Cykelprojektet ”Jag kan cykla”

Målet med cykelprojektet är att lära utlandsfödda och nyanlända svenskar att cykla. Det blir ett sätt att introduceras till och inkluderas i det svenska samhället, och en bra introduktion till trafiksäkerhet och trafikregler.

Tomas Jonsson, MHF

 

12:05 Lunch

 

 

 

Kontroller av tung trafik. Erfarenheter från Norge och Sverige

 

Moderator: Patrick Magnusson, Sveriges Åkeriföretag, Anne Beate Budalen, MA-Rusfri Trafikk

 

Utenlandsk tungtransport øker risikoen for ulykker på norske veier

Jeg skal fortelle om en studie fra 2016, som bruker flere metoder for å undersøke sikkerhetskonsekvenser, risikofaktorer og tiltak i forbindelse med økende internasjonalisering i godstransport på veg.

Ph. D. Tor Olav Nævestad, TØI

 

Hur fungerar kontrollerna av tunga transporter i Norge, sett från myndigheternas sida?

Statens vegvesen har ett godt utbygd nettverk av dyktige kontrollører spredd utover hele landet. Kontrollene gjennomføres fra både faste kontrollstasjoner eller fra mobile patruljer.

Bjarne Sandnes, Statens vegvesen

 

Hur fungerar kontrollerna av tunga transporter i Sverige, sett från branschens sida?

Antalet kontroller på väg har minskat de senaste åren. Statistiken visar att antalet Poliser med behörighet för kontroll av tunga lastbilar minskar i rask takt. Just nu finns nu ca 200 stycken (inklusive Bilinspektörer) i yttre tjänst med behörighet på tunga fordon. Ska den svenska marknaden ha en sund konkurrens på lika villkor måste det löna sig att göra rätt och bli mycket svårare att komma undan med att fuska. För att uppnå detta måste kontrollerna på väg öka kraftigt.

Patrick Magnusson, Sveriges Åkeriföretag

 

12:05 Lunch

 

 

 

Motorcykel och trafiksäkerhet


Moderator: Magnus Larsson, VTI

 

Nasjonal strategi for motorsykkel og moped – Hvordan samarbeider vi for best resultat?

Vi vil presentere vår «Nasjonal strategi og handlingsplan for motorsykkel og moped 2018-2021. Strategi og handlingsplanen er utarbeidet i samarbeid med NMCU som er norske brukerorganisasjonen for motorsyklister. Planen er fundamentet i det trafikksikkerhetsarbeidet som gjøres, og det legges opp til samarbeid med alle organisasjoner og etater som kan bidra i trafikksikkerhetsarbeidet for MC.

Lars-Inge Haslie, Statens vegvesen,  Tore Johannessen, Trafikkforum och Morten Fransrud, NAF trafikktrening

 

Skaderiskkurvor för motorcyklister: Samband mellan krockhastighet och skador

Krockar med motorcyklister har analyserats med hjälp av den tyska olycksdatabasen GIDAS. Vi skapade riskkurvor som anger det matematiska sambandet mellan krockhastighet, krockobjekt, och skador på olika nivåer. Riskkurvorna kan användas för att jämföra och erbjuda skydd inom infrastruktur, aktiva säkerhetssystem och passiva säkerhetssystem. Rimliga hastighetsgränser för givna skyddssystem – hastigheter som inte överstiger människors motståndsförmåga – kan bestämmas.

Nils Lubbe, Autoliv

 

12:05 Lunch

 

 

 

 

13:05 Strategisk forskning och utveckling

Forskning och utveckling ska ta fram den kunskap som krävs för att trafiksäkerheten ska kunna fortsätta att utvecklas positivt. Trafiksäkerheten bör integreras i ett Agenda 2030-perspektiv och kopplas till hälsa, hållbarhet, inkludering och goda livsvillkor för alla. I det arbetet är det viktigt att forskning och utveckling positioneras i ett starkt internationellt sammanhang. Strategiskt viktiga forskningsområden och pågående projekt inom trafiksäkerhet med utgångspunkt från VTI:s forsknings- och innovationsverksamhet

Tomas Svensson, generaldirektör VTI

 

Handlingsplan för att implementera digitala staket, sk Geofencing

Geofencing kan användas för att styra fordons max hastighet i folktäta miljöer, styra zonaccess eller att fordon har en fossilfri drivlina. Trafikverket fick ett regeringsuppdrag 2017 för att demonstrera geofencing i urbana miljöer. En fyraårig samverkansplattform är nu etablerad (2019-2022) där många parter samverkar och där fokus är att få till grundläggande rutiner och processer, piloter och regelverk. Vad planeras nu?

Maria Krafft, måldirektör Trafikverket

 

Film om ny app – ”Rattfylleritips”

 

Tester visar stora brister i krocksäkerhet hos husbilar

En snabbt växande husbilsmarknad i kombination med flera allvarliga olyckor visar att husbilar behöver bli säkrare. Konstruktionen i husbilarna är inte tillräcklig för att skydda förare och passagerare. Trafikverket har genomfört krocktester för att bidra med fakta till utvecklingen av säkrare husbilar.

Matteo Rizzi, Trafikverket

 

Hur säker är bilen?

Folksams rankning av bilars krocksäkerhet, ”Hur säker är bilen?” 2019, baseras på utfallet av verkliga olyckor. Folksam har forskat kring trafikskador sedan början av 80-talet, så det finns en stor samlad kunskap om hur skador uppstår, hur de kan undvikas eller begränsas. Bilens säkerhet har en avgörande betydelse för vilka konsekvenser en olycka får. Risken för invaliditet har mer än halverats sedan tidigt 80-tal, och risken för dödsfall har minskat med cirka 80 procent fram till bilar lanserade 2010-2015.

Anders Kullgren, Folksam

 

 

 

 

Resultat – tack. Årets önskelista till Infrastrukturministern.

Tylösandsseminariet presenterar årets önskelista till infrastrukturministern. Frågeställningar, problembeskrivning och/eller konkreta uppdrag.

Tomas Eneroth, Infrastrukturminister

 

Konklusioner, sammanfattning av hela konferensen

Moderator med gäster

 

14:55 Tack för i år!

Göran Sydhage, VD MHF

 

 

Tillbaka till seminariets huvudsida