Under 2019 utförde den svenska polisen 1 090 400 nykterhetskontroller. Det visar polisens preliminära statistik. De preliminära siffrorna för 2018 låg vid samma tidpunkt förra året på 957 700 och fastställdes senare till 1,1 miljoner utandningsprov för 2018. Polisen poängterar att de har en viss eftersläpning på tömningen av sina instrument.
– Positivt, att vi nu ser en viss ökning av antalet nykterhetskontroller. Även om vi inte har de slutgiltiga uppgifterna än, konstaterar Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
– Det kan betyda att den negativa trend vi har sett under ett antal år nu har brutits.
Den mer positiva utvecklingen kan tyda på att polisens trafikstrategi som de har jobbat med i några år, nu har börjat ge resultat, menar han.
– I strategin betonar polisen att trafiken är en arena för brott. Och att polisens närvaro i trafiken har betydelse både för trafiksäkerheten och för brottsuppklarning i allmänhet.
Forskningen pekar på att om man ökar antalet utandningsprov leder det till en högre upplevd upptäcktsrisk, vilket i sin tur leder till en högre allmänpreventiv effekt.
– Det är viktigt att polisen är synlig i trafiken, det skapar trygghet och det skärper lagefterlevnaden hos trafikanterna, säger Lars Olov Sjöström.
– Om trafikanter upplever att upptäcktsrisken är hög, då kommer färre att chansa och köra onyktra.
Under 2019 anmäldes 12 042 fall av rattfylleri och grovt rattfylleri, det är en ökning med 441 brott jämfört med 2018. Det visar preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. För rattfylleri under påverkan av narkotika, drograttfylleri, var antalet anmälda brott 14 562 under 2019 – 264 fler brott än 2018.
– Det gäller att vara försiktig när man tolkar brottsstatistik, speciellt när det gäller typiska spaningsbrott som rattfylleri, förklarar Lars Olov Sjöström.
– Fler rapporterade brott behöver inte betyda att brottsligheten i sig har ökat. Det kan också handla om att polisen har varit mer aktiv med sina kontroller.
Sedan 2010 har antalet anmälda drograttfylleribrott ökat med 16 procent, uppger BRÅ. Under en följd av år har de rapporterade drograttfylleribrotten varit fler än alkoholrattfylleribrotten.
– Det ger en indikation att det kan handla om ett växande problem med drograttfylleri. Även om vi inte har möjlighet att mäta drograttfylleriets omfattning, säger han.
Polisen har under de senaste åren hävdat att de stoppar fler drograttfyllerister än alkoholrattfyllerister i trafiken.
Hur ser vi på det – kan det ligga något i det?
– Jag tror på vad poliserna säger. Frågan är i hur hög utsträckning det handlar om redan kända narkotikaanvändare eller om nya, säger Lars Olov Sjöström.
– Om erfarna poliser säger att de stöter på drograttfyllerister oftare nu, då ligger det nog någonting i det. Problemet är att det kan vara svårt att påvisa det vetenskapligt.
Text: Mari Haglund
Foto: Mikael Damkier/MostPhotos