Sverige stod 19–20 februari värd för FN:s tredje globala ministerkonferens om trafik-säkerhet. En expertgrupp hade tagit fram rekommendationer till nya mål för trafiksäkerheten i världen för perioden 2020 till 2030.
Det resulterade i att konferensen antog slutdokumentet Stockholmsdeklarationen, som kommer att lämnas till FN:s generalförsamling. Deklarationen kommer att ligga till grund för en FN-resolution om trafiksäkerhet.
MHF, IOGT-NTO och den internationella nykterhetsorganisationen Movendi skickade inför konferensen ett brev till delegaterna. Uppmaningen i brevet var att arbetet med att förebygga och stoppa alkohol- och drogpåverkade förare borde lyftas som en viktig del i det globala trafiksäkerhetsarbetet. Bakgrunden är att i förslagen till nya mål för trafiksäkerheten i världen nämndes knappt problemen med alkohol och droger i vägtrafiken.
– Vi är besvikna på att rattfylleriproblemet kom i skymundan av andra trafiksäkerhetsåtgärder i slutdokumentet, säger MHF:s trafiksäkerhetschef Lars Olov Sjöström, som deltog i konferensen.
MHF, IOGT-NTO och Movendi hade hoppats på att det stora problemet med alkohol- och drogpåverkade förare skulle få ett större utrymme i Stockholmsdeklarationen.
– Vi saknar både problembeskrivning och förslag på åtgärder mot rattfylleri i deklarationen, konstaterar Lars Olov Sjöström.
I Stockholmsdeklarationen nämns alkoholpåverkan i förbigående som ett av flera riskbeteenden i trafiken som det behöver jobbas mer med.
– Rattfylleri diskuterades också kortfattat på den globala konferensen i samband med barnsäkerhet, som skärpta påföljder för rattfyllerister som kör med barn i bilen. En sådan lag finns i Brasilien, berättar han.
Under de senaste åren har ungefär en tredjedel av dödsolyckorna i den svenska trafiken varit alkohol- och drogrelaterade. Minst 5 000 dödsfall per år i Europa hade kunnat förhindrats om alla förare varit nyktra. 25 procent av de 25 000 personer som omkommer i den europeiska trafiken varje år är alkoholpåverkade.
I USA dödades 10 511 personer i rattfylleriolyckor under 2018, totalt miste 36 560 personer livet i trafiken. I singelolyckor med dödlig utgång var 65 procent av förarna alkoholpåverkade.
Vad kan det få för följder att om man inte lägger fokus på alkohol och droger som ett globalt trafiksäkerhetsproblem?
– Konsekvensen kan bli att Sverige och andra länder, även i fortsättningen kommer att misslyckas med att pressa tillbaka rattfylleriet, säger Lars Olov Sjöström.
Förutom MHF, IOGT-NTO och Movendi ställde sig också ett forskningsinstitut i Slovenien, och en afrikansk paraplyorganisation för alkoholpolicys, bakom brevet till ministerkonferensen.
– I Afrika söder om Sahara är alkohol ett stort problem i trafiken.
En positiv sak är att trafikens offer uppmärksammades både i slutdokumentet och i konferensens kringarrangemang, anser Lars Olov Sjöström.
– Skillnaden mot tidigare är att man nu börjar ta på allvar, vilka de långsiktiga i konsekvenserna av en trafikolycka kan bli för en drabbad, säger han.
I Stockholmsdeklarationen slås det fast att: ”det ska säkerställas att det finns snabb tillgång till högkvalitativ och långsiktig vård och stöd för de drabbade”. Vidare står det: ”samt att effektiva stödinsatser i det akuta läget efter olyckan, inkluderar både psykiskt, socialt och juridiskt stöd för offer, överlevande och närstående.”
FEVR är den europeiska organisationen för trafikolycksoffer. FEVR anser att det är bra att offren för trafikolyckor uppmärksammades på konferensen och hoppas att orden i Stockholmsdeklarationen nu följs av konkret handling i olika länder.
MADD Sweden är en organisation för rattfylleridrabbade. MADD:s ordförande Mats Sjöö är försiktigt positiv till avsiktsförklaringen.
– Jag hoppas att det inte bara blir fina ord i ett dokument, säger han.
– Det skulle kunna göras mycket mer för alla som drabbats av trafikolyckor.
Lars Olov Sjöström anser att rekommendationerna i Stockholmsdeklarationen som helhet är relevanta och en bra utgångspunkt för det globala trafiksäkerhetsarbetet.
Vad fick du som deltagare för intryck av den globala ministerkonferensen?
– Jag tycker att det var intressant att få ta del av erfarenheter från andra delar av världen, som Asien, Afrika och Sydamerika.
Även de länder som inte har stora ekonomiska resurser att arbeta med, har ambitioner att uppnå förbättringar.
– I de länderna har de ideella organisationerna en stor betydelse för trafiksäkerheten. Det är inspirerande också för oss i Sverige, konstaterar Lars Olov Sjöström.
Text: Mari Haglund
Foto: MostPhotos