En skylt som uppmanar amerikanska bilister att hålla sig nyktra bakom ratten. Nykterhet i trafiken är ett prioriterat område när Trafikverket presenterar nya påverkansinsatser i höst. Foto: Tim Mossholder

Trafikverket fick i mars 2019 ett regeringsuppdrag om att jobba med ”medborgar- och trafikantinformation för ökad trafiksäkerhet i vägtrafiken”. Påverkaninsatserna är ett långsiktigt projekt och ska pågå fram till 2029.
Målet med medborgar- och trafikantinformationen är att bidra till Nollvisionen – att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

– Det handlar om att nå ökad kunskap och acceptans för trafiksäkerhetsåtgärder hos trafikanterna. På det sättet hoppas vi bidra till att påverka sociala normer, som i sin tur kan bidra till ökad regelefterlevnad, förklarar Anna Tunmarker, projektledare vid Trafikverket.

Kommunikationen ska utgå från en positiv uppfattning om människan. Informationen ska göra det lätt att göra rätt, med tydliga budskap.
– Vi har inledningsvis valt att fokusera på hastighetsefterlevnad och nykterhet i trafiken. Det är områden som är särskilt prioriterade inom trafiksäkerhetsarbetet, berättar Anna Tunmarker.

Hastigheten har stor betydelse för hur allvarliga följder en trafikolycka får. Cirka 55 procent av alla trafikanter kör för fort. Cirka 100 liv per år beräknas kunna sparas om all höll hastigheten enligt Trafikverket.

En tredjedel av alla dödsolyckor i trafiken är alkohol- eller drogrelaterade. Andelen omkomna alkoholpåverkade personbilsförare är ungefär 20 procent.

Vilka kommer medborgar- och trafikinformationen att rikta sig till? Kommer ni att ha budskap riktade till olika målgrupper?
– För att lägga grunden behöver vi först väcka tanken brett i samhället. Vi behöver få upp trafiksäkerhetsfrågan på agendan, säger Anna Tunmarker.

Det handlar om att skapa en angelägenhet om att trafiksäkerhet är en relevant hållbarhetsfråga, inte bara för den enskilde trafikanten utan även för företag, myndigheter och organisationer, menar hon.
– Alla kan vara med och bidra till Nollvisionen. Ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt i trafiken, säger hon.
Riktade budskap till specifika målgrupper är något som kan komma längre fram, enligt Anna Tunmarker.

Hur ser tidsplanen ut för påverkansinsatserna?
– Under hösten kommer vi att påbörja en dialog med olika aktörer. Parallellt med det, kommer vi också börja väcka trafiksäkerhetsfrågan i olika kanaler, berättar Anna Tunmarker.
– Kommunikationsinsatser med syfte att öka kunskap och acceptans för anpassningen av hastighetsgränserna har redan påbörjats.

I november 2019 påbörjade Trafikverket arbetet med att införa nya hastighetsgränser på statliga vägar, det ska pågå till 2025. På 111 mil väg sänktes hastighetsgränsen från 90 km/tim till 80. På 9 mil väg höjdes fartgränsen till 90 från 100 km/tim. De vägsträckor som har fått sänkt hastighetsgräns saknar mitträcken och har mycket trafik.

Riksdagen antog 1997 Nollvisionen – ett långsiktigt mål om att ingen ska dö eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor i Sverige. Nollvisionen bygger på ett delat ansvar mellan systemutformare och trafikant.
– I Nollvisionen har trafikanten ett ansvar att visa hänsyn och att följa gällande lagar och regler, säger Anna Tunmarker.
– Ett tungt ansvar för att skapa en säker vägtrafik, vilar på aktörer och systemutformare som påverkar vägtrafikens utformning, funktion och användning, till exempel väghållare, fordonstillverkare, transportföretag, lagstiftare och polis.

En del av Trafikverkets regeringsuppdrag handlar om att få fler aktörer att bidra i trafiksäkerhetsarbetet. Förhoppningen är att få fler företag och organisationer att ta sitt ansvar och bidra till en ökad trafiksäkerhet.

Hur ser Trafikverket på samverkan när det gäller påverkansinsatserna. Har andra aktörer en roll att bidra med i arbetet?
– Absolut. Samverkan med andra aktörer inom exempelvis näringsliv och frivilligorganisationer är av avgörande betydelse för att få genomslag i arbetet, berättar Anna Tunmarker.

Vi lever i en tid, då människor påverkas från många olika håll, menar hon. Det är inte myndigheter eller andra offentliga aktörer som sätter agendan eller ses som viktiga spelare i samhället.
– I vårt arbete kommer vi därför att fokusera på att hitta de samarbeten som behövs för att nå ut. Vi vill mobilisera många röster som pratar om trafiksäkerhet, säger Anna Tunmarker.

Under hösten kommer Trafikverket att föra en dialog med olika aktörer om medborgar- och trafikantinformationen.
– MHF är inbjudna att till att föra en dialog kring det här arbetet, berättar MHF:s trafiksäkerhetschef Lars Olov Sjöström.
– Det kan ha betydelse för hur vi på MHF planerar våra projekt för 2021, vi på MHF kanske kan vara med och bidra.

Hur viktigt är det att samla flera aktörer som tillsammans arbetar med påverkansinsatserna?
– Det är betydelsefullt. Det finns en hel del erfarenheter när det gäller att jobba med påverkansinsatser under lång tid, säger Lars Olov Sjöström.
– Om man samlar den erfarenheten, kan vi göra ett bra jobb tillsammans.

MHF har arbetat med påverkansinsatser under lång tid, bland annat som en aktiv del av projektet Don’t drink and drive som riktade sig till en bred målgrupp med ett särskilt fokus på ungdomar.
– MHF har både en möjlighet och ett engagemang att jobba med påverkansinsatser, konstaterar han.
– Rastplatsaktiviteten Ta Paus och Trafiknykterhetens Dag är exempel på MHF-projekt, som ger både kunskap och kan skapa normer kring trafiken.

Under många år har trafiksäkerhetsarbetet haft fokus på systemutformning, det vill säga teknik och infrastruktur, menar Lars Olov Sjöström. Det har handlat om att bygga ett mer förlåtande trafiksystem och säkrare fordon.
– Det har pratats mycket lite om trafikantens ansvar i trafiken i nollvisionsarbetet. På senare år har det också satsats väldigt lite på påverkansinsatser, säger han.
– MHF är positiva till att Trafikverket nu arbetar med påverkansinsatser.

Trafikverket kommer till en början att rikta in trafikantinformationen på hastighet och nykterhet.
– Jag tycker att man har pekat ut områden, där det är särskilt viktigt att påverka trafikanterna, säger Lars Olov Sjöström.
– Vi behöver jobba med att få människor att förstå den skyltade hastigheten, varför man har satt den. Att förstå skillnaden vad konsekvenserna kan bli, mellan en krock i 80 km/tim och en kollision i 90 km/tim.

Om du kolliderar i 80 km/tim med en bil som är utrustad med moderna säkerhetssystem, istället för i 90 km/tim, då minskar risken att omkomma med 40 procent enligt Trafikverket.
– Det ska inte bara vara risken för straff ska vara drivkraften att hålla hastigheten, konstaterar han.

Trafikverket har i arbetet med påverkansinsatser genomfört intervjuer och gått igenom trafikforskning från bland annat Norge.
Vad säger forskningen om påverkansinsatser?
– När man har arbetar med påverkansinsatser, måste man hämta kunskap från många olika forskningsområden, förklarar Lars Olov Sjöström.

Pedagogik, preventionsforskning, psykologi- och gruppsykologi, sociologi, etnologi samt medier- och kommunikation är några viktiga områden.
– Det finns en hel del forskning om hur man kan påverka människor att inte köra alkohol- och drogpåverkade exempelvis, berättar Lars Olov Sjöström.
– Det viktiga är att det är en långsiktig satsning, att påverka människor handlar inte om snabb kommunikation, om man vill ha bestående effekter.

Trafikverkets medborgar- och trafikantinformation ska pågå under tio år.
– Jag ser det här som en möjlighet för Trafikverket och nollvisionsarbetet i övrigt, att utveckla kunskap och metoder för effektiva påverkaninsatser, säger Lars Olov Sjöström.
– Det här kan vara början på ett långsiktigt viktigt arbete.

Text: Mari Haglund
Foto: Tim Mossholder