Maximistraffet för rattfylleri och grov olovlig körning ska höjas från sex månaders fängelse till ett år föreslår regeringen. Det regeringen vill komma åt är möjligheten att kunna häkta misstänkta personer som återfaller i trafikbrott. För att kunna göra det, måste det finnas minst ett års fängelse i straffskalan.
– Notoriska rattfyllerister har kunnat fortsätta att gång på gång köra bil utan att rättsväsendet har kunnat ingripa tillräckligt kraftfullt och det har slutat med att oskyldiga människor har fått sätta livet till, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) i en kommentar.
För grovt rattfylleri föreslås maximipåföljden höjas från fängelse i två år till tre år.
– Trafikbrott som rattfylleri och olovlig körning bör man se allvarligt på. MHF hoppas att de skärpta straffen kommer ha en förebyggande effekt, säger MHF:s trafiksäkerhetschef Lars Olov Sjöström.
När ett allvarligt brott som grovt rattfylleri har begåtts, då räcker det inte med att ha en sträng straffpåföljd menar han. Man måste också titta på de bakomliggande orsakerna.
– Vi vet av tidigare forskning att en ganska hög andel av de rapporterade rattfylleristerna, har någon form av beroende eller missbruk, förklarar Lars Olov Sjöström.
När det gäller alkohol kan siffran vara så hög som 60 procent, för drogberoende vet man inte hur vanligt det är.
– MHF tycker att det är viktigt att ta itu med den missbruksproblematik som kan ligga bakom ett rattfylleribrott, säger han.
Exempel på rehabilitering:
*Vid påföljderna fängelse eller skyddstillsyn ges programverksamhet mot missbruk inom Frivården.
*Frivilligt deltagande i missbruksbehandling genom SMADIT.
*Alkolåsprogram med villkorat körkort.
Regeringen föreslår att det införs ett nytt samlat brott för återfallsförbrytare i trafiken. Brottet grov trafikbrottslighet, som ska kunna ge upp till fem års fängelse. För grov trafikbrottslighet ska den kunna dömas som på ett särskilt hänsynslöst sätt gör sig skyldig till upprepade trafikbrott, såsom exempelvis olovlig körning, rattfylleri eller vårdslöshet i trafik.
– Det finns en liten grupp extremt farliga förare i trafiken, som ofta återfaller i brott. Många av dem saknar körkort, är påverkade av alkohol och droger, kör vårdslöst med mera, säger Lars Olov Sjöström.
– Vi måste sätta stoppa för den här gruppen.
Det är bra att regeringen markerar mot upprepade trafikbrott, genom att införa ett särskilt brott, anser han.
Omkring 20 procent av de som döms för rattfylleri återfaller inom fem år uppger Brottsförebyggande rådet.
– På senare år ligger alkohol och droger bakom ungefär en tredjedel av dödsolyckorna i trafiken. Det är olyckor som aldrig skulle ha behövt hända.
I utredningen ingick också att utvärdera den nedre gränsen på 0,2 promille för sjöfylleri som infördes 2010. Utredningen konstaterar att antalet dödsolyckor och sjöfylleribrott har minskat sedan lagen infördes och att det därför inte behövs göras några ändringar.
– Positivt att man står fast vid nuvarande lagstiftning, trots den intensiva lobbyverksamhet som vissa båtorganisationer har bedrivit, konstaterar Lars Olov Sjöström.
Lagen kan fortfarande förbättras, som att den borde omfatta båtar av mindre storlek, menar han. Sjöfyllerilagen gäller alla fartyg som kan framföras i minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter.
– Skälet från vår sida är att det sker många alkoholrelaterade olyckor på sjön med mindre fritidsbåtar.
Fotnot: Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Text: Mari Haglund
Foto: Andy Dean/MostPhotos