Mc-åkare i Indien. Under 2018 omkom 1,35 miljoner människor i världen i trafikolyckor. Det är den vanligaste dödsorsaken för unga mellan 5–29 år. Foto: Andrey Armyagov/MostPhotos

Syftet med ministerkonferensen är att diskutera hur de globala målen för trafiksäkerhet kan utvecklas. En viktig uppgift blir att förbereda en deklaration med fokus på det globala arbetet med trafiksäkerhet till 2030. Konferensen kommer att samla ministerledda delegationer från ett åttiotal länder i Stockholm.

Matts-Åke Belin leder Vision Zero Academy, som är Trafikverkets kunskapsbank för att nå nollvisionen.
– Jättehedrande att Sverige har fått det här uppdraget, säger han.
– Det är ett kvitto på att Sverige har en hög profil inom trafiksäkerheten i världen. Samtidigt är det ett uppdrag som förpliktigar.

Konferensen i Stockholm är FN:s tredje globala konferens om trafiksäkerhet.
– FN:s tioåriga strategi för trafiksäkerheten tar slut 2020. Den här ministerkonferensen ska titta tillbaka på de senaste tio åren, förklarar Matts-Åke Belin.
– Samtidigt ska man ta fram en strategi för den globala trafiksäkerheten fram till 2030.

Trafikskador som ett globalt hälsoproblem kom först upp på FN:s agenda 2004.
– Det var första gången som FN:s generalförsamling diskuterade frågan om trafikskador, säger Matts-Åke Belin.
– Världshälsoorganisationen WHO tog fram en rapport, där det slogs fast att skador till följd av trafikolyckor är ett gigantiskt folkhälsoproblem.

1,35 miljoner människor omkom till följd av trafikolyckor under 2018, enligt WHO. Det är baserat på rapporter från 175 länder. Trafikolyckor är den åttonde vanligaste dödsorsaken i världen.
– För unga mellan 5–29 år är trafikolyckor den vanligaste dödsorsaken, framförallt i låg- och medelinkomstländer, berättar Belin.

Trafiksäkerheten i de länderna liknar hur det var i Sverige på 1950- och 1960-talen. Idag ligger Sverige på strax under tre dödsfall per 100 000 invånare.
– Tillsammans med Norge, Holland, England, tillhör Sverige de bästa i klassen när det gäller trafiksäkerhet i världen, förklarar Matts-Åke Belin.

I samband med att WHO 2004 slagit fast att trafikskador är ett stort folkhälsoproblem, skapades en insikt på FN-nivå om att man måste tag i frågan.
– Det första steget var att anordna en global ministerkonferens om trafikskador i Moskva 2009, berättar Matts-Åke Belin.
– Då tog man fram en tioårig deklaration som sträcker sig fram till 2020, för hur FN ska arbeta med trafiksäkerheten i världen.

2015 hölls en konferens i Brasilien. I februari hålls den tredje globala konferensen i Stockholm. En expertgrupp har tagit fram förslag till nya mål för trafiksäkerheten i världen för perioden från 2020 till 2030.
– Trafikverket har tagit initiativ till den här expertgruppen som leds av Claes Tingvall, säger Belin.

Expertgruppen har tagit fram rekommendationer, som kommer att diskuteras på ministerkonferensen.
– I nästa steg är det FN:s generalförsamling som bestämmer vilka de nya globala målen för trafiksäkerheten blir, förklarar Matts-Åke Belin.

Trafiksäkerhet ingår som en del av FN:s globala mål för Agenda 2030, som handlar om hållbarhet, hälsa och miljö.
– Vårt uppdrag i expertgruppen har främst handlat om att ta fram rekommendationer som kan koppla samman trafiksäkerhet med Agenda 2030, förklarar Claes Tingvall.
– Trafiksäkerheten i världen kan på det sättet få nya, vassare verktyg för att komma vidare.

Claes Tingvall är mest känd som initiativtagare till nollvisionen. Han är en internationellt anlitad trafiksäkerhetsexpert, samt adjungerad professor vid Chalmers på avdelningen för fordonsteknik och autonoma system.

Hur känns det att ha fått förtroendet att leda den här expertgruppen?
 Jag har varit med länge vid det här laget, men detta är den största utmaning jag fått vara med om. Att få ett sådant förtroende som jag fått är snarast hisnande, konstaterar Tingvall.
– Samtidigt är det ingen som helst konst att vara ödmjuk inför ett sådant uppdrag. Det är genuint svårt att leda diskussioner med de främsta i världen.

Vilka är de största utmaningarna globalt sett för trafiksäkerheten?
– Det svåra såväl globalt som lokalt är att inte krångla till saker, utan att använda vetenskaplighet och beprövad erfarenhet när man agerar, säger Claes Tingvall.
– Trafiksäkerhet är inte hokus pokus och den går inte att snacka sig till.

Han menar att det samtidigt finns det en utbredd amatörism och ”sunt förnuft”, som det gäller att se upp för, samtidigt som man inte får sätta sig på någon slags piedestal. Det är en svår balansgång.

Expertgruppens val av rekommendationer har varit både svårt och enkelt.
– Svårt därför att det handlar om att föra samman många olika mekanismer som kan förändra världen, säger Tingvall.
– Lätt därför att Agenda 2030 pekar ut några av de nya verktygen på ett bra sätt.

Expertgruppens rapport föreslår ett nytt globalt mål om en halvering av antalet personer som dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken mellan 2020 och 2030. Under 2018 omkom 1,35 miljoner av världens befolkning i trafikolyckor.

De nio förslagna trafiksäkerhetsmålen är kopplade till Agenda 2030 och därmed knutna till hållbarhet, hälsa och miljö.
– Våra förslag om en maxhastighet på 30 i städer, att hastighetsefterlevnad ska ingå i upphandling med krav på egenkontroll, och barns säkerhet. De är alla exempel på att hälsa, klimat, och luftkvalitet går hand i hand med säkerhet och trygghet, på dessa områden.

Över 100 000 barn i världen upp till 14 års ålder mister varje år livet i trafikolyckor.
– Om barn kan gå till skolan, för att hastigheten längs deras skolväg är låg, får barnen bättre hälsa.

Genom expertgruppens förslag blir luften och klimatet också bättre enligt Tingvall.
– Att företag ska hålla koll på sin egen hastighetsefterlevnad handlar om allt detta, plus att de ska redovisa sina koldioxidavtryck med mera.

Ett av förslagen handlar om att företag ska arbeta med och redovisa sina resultat i hela sin värdekedja (från råvara till kund, inkluderat underleverantörer).
– Det gör att vi når stora delar av vår värld. Inte minst låg- och mellaninkomstländer där stor en del av världsproduktionen sker, samtidigt som man har stora säkerhetsproblem, förklarar Claes Tingvall.
– De multinationella företagen har en gigantisk möjlighet att ändra på det, i symbios med andra hållbarhetsvärden.

Det är ett område där Sverige kan göra en del anser han.
– Vårt näringsliv har hittills inte gjort så mycket för att säkra sina värdekedjor när det avser vägtransporter.

Ett annat förslag handlar om att stora aktörer bör införa nolltolerans för fortkörning. Hastigheten är en avgörande faktor för vilka konsekvenserna blir av en krock. I Sverige uppskattar Trafikverket att cirka 100 liv per år skulle kunna sparas om alla höll rätt hastighet.

En annan rekommendation är att införa gemensamma säkerhetsstandarder för motorfordon över hela världen. EU har exempelvis infört krav på att alla nya bilar som säljs i Europa från 2022, ska ha teknik som gör det möjligt att installera alkolås.
– Våra rekommendationer kring fordon är starka och utmanande och pekar på de ytterligt stora aktörer som köper miljontals bilar varje år, berättar Claes Tingvall.

Bilindustrin måste redovisa säkerhetsnivån på sina bilar, särskilt om man tillverkar i många länder menar han. Teknologi är ett viktigt område.
– Man kan koppla upp fordon över hela världen och se till så de körs på ett ansvarsfullt sätt. Det rekommenderar vi att stora aktörer gör.

Om de nio förslagen genomförs skulle det leda till färre döda i trafiken i världen. Det skulle också ge mindre utsläpp, minskade kostnader för samhället och bättre hälsa bland befolkningen, enligt expertgruppen.
– Om våra rekommendationer införs kan det få väldigt stora effekter, särskilt om vi får spridning till de delar av vår värld som behöver det bäst, framhåller Tingvall.

Många av rekommendationerna har nollvisionen som utgångspunkt. 1997 antog riksdagen nollvisionen, som innebär att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten i Sverige är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor.

Vägtransportsystemets utformning och funktion ska utgå från det målet.
– Många andra länder tittar på Sveriges trafiksäkerhetsarbete där vi är världsledande och inspireras av nollvisionen, säger Matts-Åke Belin.

Han är föreståndare för Vision Zero Academy, Trafikverkets kunskapsbank för att nå nollvisionen.
– Vision Zero Academy är ett slags paraply i vårt internationella arbete, förklarar Matts-Åke Belin.
– I år har vi för tredje gången hållit en kurs i Göteborg. Det kommer folk från hela världen, som jobbar med policys och strategier inom trafiksäkerhet.

Trafikverket arrangerar kursen tillsammans med andra aktörer som Volvo, Wise, VTI, Göteborgs stad med flera. I kursen ingår att beskriva Sveriges trafiksäkerhetsarbete ur ett historiskt perspektiv.
– Genom att vi berättar om hur det har sett ut historiskt i Sverige, kan deltagarna känna igen sig i de utmaningar som vi tidigare har sett i den svenska trafiken. Problem som de länderna kanske kämpar med idag.

Kursen beskriver nollvisionens etiska förhållningssätt.
– Nollvisionens utgångspunkt är att vi inte kan acceptera att någon människa ska dö eller skadas allvarligt i trafiken, säger Matts-Åke Belin.
– Tanken med nollvisionen är att skapa ett långsiktigt och säkert system med till exempel mitträcken och alkolås. Saker som är så långt borta som rymden, för en del av de här länderna som deltar i Vision Zero Academy.

Text: Mari Haglund
Foto: Andrey Armyagov/MostPhotos