Vecka 45
Vecka 45, 2025 uppmärksammar vi äldre och alkohol!
OBS! Bild
Vecka 45 2025: Äldre och alkohol
Måndag 3 november 2025 startar Vecka 45 – den nationella uppmärksamhetsveckan om alkohol! Årets tema är ”Äldre och alkohol”, och vi på MHF vill rikta ljuset mot en grupp som sällan syns i alkoholdebatten. Allt fler äldre dricker alkohol – samtidigt som kroppen blir mer känslig med åren. Det ökar risken för olyckor, hälsoproblem och social utsatthet. Under veckan kommer vi att uppdatera sidan med filmer, fakta och intervjuer med experter, bland annat:
Sven Andreasson, Beroendeenheten, Riddargatan 1, Stockholm
Michaela Prochazka, Socialstyrelsen
Björn Trolldal, CAN
Följ oss på våra sociala medier under hela veck 45 och hjälp gärna till att sprida våra inlägg i era egna kanaler, så fler får kunskap och stöd.
Tillsammans kan vi göra skillnad för våra äldre!
När alkoholen smyger sig på - Äldre och riskbruk
Alkoholkonsumtionen har ökat markant bland äldre de senaste 20 åren. Samtidigt vet vi att många tystnar – både de som drabbas och de som står bredvid.
Men förändring börjar med mod.
-Mod att bry sig.
-Mod att fråga.
-Mod att söka stöd.
👴👵 Äldre är inte immuna mot alkoholens konsekvenser – tvärtom kan den fysiska och sociala sårbarheten göra riskbruk ännu farligare.
I filmen lyfter vi:
✅ Socialstyrelsens kunskapsbank – ett värdefullt verktyg för dig som arbetar i vården
✅ Tips till dig som är anhörig eller själv känner oro
✅ Alkoholhjälpen – anonymt stöd för den som behöver prata
Ingen ska behöva stå ensam i sin oro eller sitt beroende.
💙 Våga fråga. Våga lyssna. Våga hjälpa.
Den här filmen är en del av ”Vecka 45”-Nationella uppmärksamhetsveckan om alkohol.
OBS! Youtube klipp
Det är aldrig försent att förändra sitt liv - En berättelse om alkohol
Detta är en berättelse om hur alkoholen sakta tog allt mer plats, men också om vägen tillbaka till ett friare och tryggare liv. – Vi delar denna berättelse för att visa att det aldrig är för sent att förändra sitt liv.
Berättelsen gestaltas med annan röst och andra bilder.
Några enkla men viktiga tips:
Visa din oro – det är att bry sig.
Våga fråga om alkoholvanor, även när det känns svårt.
Lyssna utan att döma – ibland är det allt som behövs.
Sök stöd – för dig själv eller för någon du bryr dig om.
Denna film är en del av uppmärksamhetsveckan ”Vecka 45” – den nationella uppmärksamhetsveckan om alkohol, där vi sätter fokus på kunskap, omtanke och förändring.
https://www.youtube.com/watch?v=HHLiO1l5Pwc
När alkohol möter åldrandet - En aktuell bild av läget
Hur påverkas äldre av alkohol – och hur rustade är vi egentligen för att möta problematiken?
I detta program tar vi upp en viktig fråga: äldre och alkohol.
Genom intervjuer med experter som Michaela Prochazka Socialstyrelsen, Sven Andréasson beroendevården och Björn Trolldal från CAN får vi en aktuell bild av läget.
I studion diskuterar Tomas Jonsson, MHF och Håkan Eriksson, SLAN om ämnet.
Vi pratar om:
• hur alkohol påverkar kroppen och medicinering i högre ålder
• vårdens roll och möjligheter att upptäcka och stötta
• anhörigas situation och civilsamhällets betydelse
• varför frågan blir allt mer aktuell i takt med att antalet äldre i samhället ökar
Vi delar även egna reflektioner och samtalar om vad vi kan göra för att minska riskerna och öka kunskapen i samhället.
Detta program är en del av den nationella uppmärksamhetsveckan om alkohol ”Vecka 45”.
https://www.youtube.com/watch?v=_Qxd7j4hsws
Vecka 45, 2024 är en Nationella uppmärksamhetsveckan för riskbruk/missbruk av alkohol och droger.
OBS! Bild
Över en miljon svenskar lever idag med riskbruk av alkohol. För många innebär detta inte bara personliga konsekvenser, utan påverkar även närstående, framför allt barn. Varje år under Vecka 45 tar MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund) med samarbetspartners ett krafttag för att uppmärksamma de förebyggande och rehabiliterande insatser som gör skillnad i kampen mot alkohol- och drogmissbruk samt rattfylleri.
Årets tema är “Att stötta barn och anhöriga som lever i familjer med missbruk.”
Varje dag under veckan kommer vi att lyfta fram goda exempel från myndigheter, organisationer och andra aktörer som arbetar för att stötta barn och unga samt anhöriga i utsatta familjer.
Genom att sprida kunskap och visa på framgångsrika insatser hoppas vi inspirera till ökat stöd och långsiktig förändring.
Höjdpunkter under veckan:
Fyra filmer med intervjuer och reportage. Här får vi möta organisationer och eldsjälar som arbetar för att ge stöd till barn och anhöriga i familjer med missbruk. Filmerna publiceras löpande under veckan på www.mhf.se/vecka45 och på våra sociala kanaler.
Onsdag den 6 november arrangerar vi med stöd från nätverket “De glömda barnen” och NBV ett digitalt seminarium, “Att stötta barn och anhöriga i familjer med missbruk.” Här kommer experter och organisationer att presentera sina arbetssätt för att stärka stödet till dessa familjer.
Målet med vecka 45 är att öka förståelsen och skapa en gemensam drivkraft för förändring. Tillsammans kan vi skapa ett starkare och bättre skyddsnät för de barn och anhöriga som annars riskerar att falla mellan stolarna i vårt samhälle.
För ytterligare information och presskontakt:
Projektledare: Tommy Abrahamsson, e-post: tommy.abrahamsson@mhf.se, mob. 0708-900589.
Tema ”Att stötta barn och anhöriga i familjer med missbruk”
10:00 – 10:05 Inledning: Våra moderatorer hälsar välkommen och introducerar dagens tema.
10:05 – 10:20 De Glömda Barnen – Elsa Gatica Arikhan: Elsa berättar om nätverket ”De Glömda Barnen” och deras arbete för att stötta barn och ungdomar som lever i familjer med missbruk.
10:20 – 10:25 Filmvisning om Ida (BonaVia): En kort film om Ida, som delar med sig om sin uppväxt i en familj med missbruksproblematik, hon berättar också om den hjälp och det stöd hon fick genom BonaVia.
10:25 – 10:40 CRAFT-metoden: Representanter från Tibro kommuns socialtjänst delar med sig av sitt arbete med stödverksamhet riktad till anhöriga, där missbrukaren inte vill ta emot hjälp.
10:40 – 10:55 Children Program – Lasse Lewerth: Lasse är engagerad inom beroendevården, med fokus på barn och familjer som påverkas av missbruk och beroende och betonar vikten av att inkludera dem i behandlingsprocessen.
10:55 – 11:00 Paus
11:00 – 11:15 Inte Min Match – Erica Hellberg: Erica från ”Inte Min Match” utbildar om risker och konsekvenser för barn som växer upp i utsatta miljöer, samt hur föreningar och skolor kan fungera som skyddsfaktorer.
11:15 – 11:30 Trafiksäkerhet och missbruk – Tomas Jonsson, MHF: Många barn och ungdomar känner ångest och rädsla i samband med att de ”måste” åka med en påverkad förälder. Inte minst uppkommer denna situation när man får skjuts till idrottsaktiviteten på lördag morgon. Vilket ansvar har vi och hur kan vi förebygga? Tomas Jonsson Trafiksäkerhetsansvarig MHF berättar om erfarenheter från arbete med att förebygga rattfylleri.
11:30 – 11:45 Drogförebyggande arbete – Håkan Fransson, Öckerö Kommun: Håkan berättar om sin bok ”Hur ska jag göra så mitt barn inte börjar med droger”
11:45 – 12:00 Paneldiskussion
Moderatorn leder en paneldiskussion där dagens talare delar ytterligare perspektiv och svarar på publikens frågor.
Välkommen att bli en del av vecka 45! Hjälp oss att sprida informationen!
Digitalt Seminarium – Vecka 45
Program & agenda onsdag 6 november 2024 kl. 10-12
Måndag till fredag under vecka 45 lyfter vi fram goda exempel från myndigheter, organisationer och andra aktörer som arbetar för att stötta barn och unga samt anhöriga i utsatta familjer. Genom att sprida kunskap och visa på framgångsrika insatser hoppas vi inspirera till ökat stöd och långsiktig förändring.
Idag besöker vi Ersta Vändpunkten som är specialiserade på att ge stöd till anhöriga i familjer med beroendeproblematik med målet att ge anhöriga nya möjligheter att må bättre och bygga ett hållbart liv.
https://www.youtube.com/watch?v=-W2rXIHXkVA
Över en miljon svenskar har ett riskbruk av alkohol. Under vecka 45 lyfter MHF fram goda exempel på förebyggande och rehabiliterande insatser kopplat till alkohol- och drogmissbruk samt rattfylleri. MHF släpper sex intervjufilmer under veckan. Länsstyrelsen, Polisen och Beroendecentrum i Örebro län berättar om vad som är viktigt för att få SMADIT-samarbetet att fungera på ett bra sätt.
Nationella uppmärksamhetsveckan för riskbruk av alkohol och droger är en återkommande satsning under vecka 45 – i år den 6 till 13 november.
MHF fokuserar i årets tema för vecka 45 på kommunernas ansvar för det lokala brottsförebyggande ansvaret som trädde i kraft den 1 juli 2023 med fokus på förebyggande och rehabiliterande insatser för alkohol- och drogmissbruk samt rattfylleri. Insatser som SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) samt körkort med villkor om alkolås.
Om man kan upptäcka och stoppa ett riskbruk av alkohol eller narkotikamissbruk tidigt och erbjuda vård och rehabilitering, ger det många vinster både för individen och samhället. Det minskar också risken för att andra människor skadas och dödas allvarligt i trafiken till följd av en annan persons dåliga livsval.
Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT) är ett arbetssätt som har som syfte att ge en person som stoppas av polisen för rattfylleri eller drograttfylleri ett erbjudande om en vårdkontakt. SMADIT är ett snabbspår in i vården.
I Örebro län har de aktörer som samverkar kring SMADIT hållit i arbetet och utvecklat det sedan starten 2006. I MHF:s intervjufilmer berättar Länsstyrelsen Örebro, Örebropolisen och Beroendecentrum om sitt arbete med SMADIT.
För ett gott SMADIT-arbete är en bra överenskommelse avgörande. Det lyfter Josefin Sejnelid, länssamordnare för ANDTS-frågor vid Länsstyrelsen Örebro län fram.
– Det handlar om att så ett frö till förändring. Om vi kan se människan och inte bara själva gärningen och visa att det finns hjälp att få. Det är det som SMADIT handlar om, förklarar Thomas Jäderqvist, polisintendent vid Örebropolisen som arbetar med brottsförebyggande frågor.
Sjuksköterskan Anna-Karin Holst på Beroendecentrum i Örebro berättar om hur ett motiverande samtal går till.
– Vi ser goda resultat när personen har fått lite betänketid, då tar många emot vård, säger hon.
Filmerna publiceras löpande under veckan på www.mhf.se/vecka45 och på MHF:s Youtube-kanal.
Välkommen att bli en del av vecka 45! Hjälp oss att sprida informationen!
Vecka 45 Anna Månsdotter Folkhälsomydigheten om SMADIT
23 000 brott av rattfylleri och drograttfylleri rapporterades 2022. Genom SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) erbjuds den som stoppas för rattfylleri ett snabbspår in i vården.
Folkhälsomyndigheten samordnar arbetet med SMADIT på nationell nivå. Varje år genomför Folkhälsomyndigheten enkäten Länsrapporten. År 2022 svarade 119 av Sveriges 290 kommuner att de erbjuder SMADIT, det motsvarar 47 procent. Det är den högsta siffran sedan 2016.
Folkhälsomyndigheten har tillsammans med flera andra myndigheter en nationell SMADIT-grupp. Anna Månsdotter är enhetschef på Enheten för spelprevention och samordning ANDTS på Folkhälsomyndigheten. I videoklippet berättar Anna om hur Folkhälsomyndigheten arbetar med sitt uppdrag inom SMADIT och hur arbetet följs upp.
https://www.youtube.com/watch?v=6NXp_Mwzd9g
Vecka 45 – företagsläkaren Fredrik Sparring om riskbruk och missbruk i arbetslivet
Över 800 000 svenskar i arbetslivet har problem med alkohol eller narkotika. 25 procent av alla arbetsplatsolyckor orsakas av alkohol eller droger. Under de senaste åren har det skett en stor ökning av antalet drogtester på svenska arbetsplatser.
Fredrik Sparring är företagsläkare på Avonova i Skaraborg. Han arbetar i ett specialistteam som hjälper arbetsgivare och anställda, när anställda har ett alkohol- eller drogproblem. Hör Fredrik berätta i videoklippet om hur arbetsgivare kan arbeta med att förebygga, upptäcka och rehabilitera riskbruk och missbruk hos anställda.
https://www.youtube.com/watch?v=zRaep_oKlPo
MHF: Fler kommuner borde erbjuda hjälp genom SMADIT för rattfyllerister
OBS! Bild
MHF vill att fler kommuner ska erbjuda vård och rehabilitering genom metoden SMADIT till personer som stoppas för rattfylleri. Idag används SMADIT i 119 av landets kommuner. Om ett riskbruk av alkohol eller narkotika upptäcks tidigt minskar risken för återfall i rattfylleri. Ett tidigt ingripande kan förhindra att människor skadas allvarligt och i värsta fall dödas i trafiken.
Läs mer här. OBS! Länk
Vecka 45 Anna-Lena Holst på Beroendecentrum Örebro
En person som stoppas misstänkt för rattfylleri eller drograttfylleri i Örebro tas med till polisstationen på sjukhuset. Anna-Lena Holst på Beroendecentrum i Örebro är den första kontakten som de här människorna möter från vården. Hon försöker motivera personerna att ta emot hjälp. Genom SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) erbjuds den som stoppas för rattfylleri ett snabbspår in i vården. I videoklippet berättar Anna-Lena Holst om hur ett motiverande samtal kan gå till.
https://www.youtube.com/watch?v=fmlu-PXneJk
Under seminariet fokuserar vi på hur man kan arbeta för att ge stöd åt barn och anhöriga som lever i familjer där missbruk förekommer. Tillsammans med experter inom området kommer vi att belysa de särskilda behov och utmaningar som dessa barn och familjemedlemmar står inför, samt diskutera framgångsrika arbetssätt och samarbetsformer.
Vecka 45 Transportstyrelsen - Ted Snölilja om alkolåsprogrammet
Den som får sitt körkort återkallat till följd av rattfylleri kan få behålla sitt körkort om man sätter in ett alkolås i bilen. Idag har 2 300 svenskar ett körkort med villkor om alkolås. Ted Snölilja är alkolåssamordnare på Transportstyrelsen. I videoklippet berättar Ted Snölilja om vilka krav som ställs för att få delta i alkolåsprogrammet. Han berättar också om varför det är en viktig möjlighet för personer som stoppats för rattfylleri.
https://www.youtube.com/watch?v=hk6RLYo1R2E
MHF lyfter fram goda exempel på förebyggande och rehabiliterande insatser mot missbruk och rattfylleri under vecka 45
OBS! Bild
Vecka 45 - Thomas Jäderqvist, Polisen Örebro
Örebro rapporterar polisen dubbelt så många fall av drograttfylleri per år som alkoholrattfylleri. Ofta finns det ett missbruk eller beroende bakom alkohol- eller drograttfylleriet. Genom SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) erbjuds den som stoppas för rattfylleri ett snabbspår in i vården. Polisintendenten Thomas Jäderqvist jobbar med det brottsförebyggande arbetet på Örebropolisen, där SMADIT ingår. Hör Thomas berätta mer i videoklippet.
https://www.youtube.com/watch?v=eDFb6JNgKbs
Vecka 45 - Josefin Sejnelid, Länsstyrelsen Örebro
Genom SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) erbjuds den som stoppas för rattfylleri ett snabbspår in i vården. I Örebro län har de aktörer som samverkar kring SMADIT hållit i arbetet och utvecklat det sedan starten 2006. Josefin Sejnelid på Länsstyrelsen Örebro arbetar med att samordna SMADIT-samarbetet. Lyssna till Josefin Sejnelid i videoklippet om vad som är avgörande för ett gott samarbete.
https://www.youtube.com/watch?v=sGt_QYaz7Q8
- Samverkan mot alkohol och droger i trafiken
SMADIT
SMADIT, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, är ett arbetssätt som syftar till att personer som ertappats för ratt-, drogratt- eller sjöfylleri ges ett erbjudande om en vårdkontakt för sina problem. SMADIT bygger på nära och långsiktigt samarbete mellan samhällsaktörer som polis, kommun och region. Genom att ge personer möjlighet till vård och stöd direkt efter händelsen, vill man också kunna minska antalet återfall i den här typen av brott. (Källa: Folkhälsomyndigheten)
Här hittar du Trafikverkets information om SMADIT OBS LÄNK
Läs mer om SMADIT hos Folkhälsomyndigheten OBS LÄNK
SMADIT och Polisen
En förare som stoppas misstänkt för rattfylleri ska erbjudas vård genom SMADIT-metoden. 119 av landets kommuner arbetar med metoden. Polisen Maria Rosander anser att det borde vara obligatoriskt för misstänkta rattfyllerister att ta emot hjälp via SMADIT.
Här berättar polisen Maria Rosander om hur ett samtal om SMADIT kan gå till.
Lars Englund - Distriktsläkare
Lars Englund är med sin stora erfarenhet efter 30 år vid Vägverket och Transportstyrelsen, den läkare i Sverige som har störst erfarenhet av vad som krävs av den som åkt fast för rattfylleri för att få tillbaka sitt körkort.
https://youtu.be/BpBjx-3PpIU?si=oDjn2z8c3FBYWWhs
Alkoholens risker på arbetet
Alkoholproblem kan leda till ökad risk för ohälsa bland anställda, risk för olyckor och arbetsrelaterade skador, ökad frånvaro samt en negativ effekt på arbetsmiljön i stort. Sammantaget kan dessa risker leda till ökade kostnader för såväl samhället, arbetsgivaren som den enskilde. Kostnaderna på en genomsnittlig arbetsplats enbart för nedsatt produktivitet bland de som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion beräknas till 4% av lönesumman.
Arbetsgivarens skyldighet
Arbetsmiljölagen (AML) ger arbetsgivaren långtgående ansvar att se till att arbetsmiljön är trygg och säker. Arbetsmiljöverkets författningssamling poängterar att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet.
Det finns med andra ord ett lagstiftat ansvar för en arbetsgivare att aktivt bedriva ett alkohol- och narkotikapreventivt arbete. En skriven alkohol- och narkotikapolicy är mot den bakgrunden ett viktigt redskap för arbetsgivaren att i samråd med de fackliga organisationerna klargöra vilka spelregler som gäller på arbetsplatsen.
Källa: IQ och ALNA
Ulric Hermansson - Socionom Riddargatan 1 Stockholm
På Riddargatan 1 i Stockholm hittar vi mottagningen för alkohol och hälsa. Vi träffar Ulric Hermansson som är en av dem mest meriterade i Sverige när det gäller frågor som berör alkohol och narkotika i arbetslivet.
https://youtu.be/f4PBBhglkJk?si=zcNMFQwtLytFZFBQ
Folkhälsomyndighetens ansvar på alkoholområdet
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att sprida kunskap och stöd på nationell, regional och lokal nivå. Vi bidrar till att kommuner, länsstyrelser och verksamhetsutövare har kunskap om hur ett långsiktigt, systematiskt och kvalitetssäkrat förebyggande arbete kan utföras.
Att hålla barn och unga borta från alkohol är en viktig del i regeringens alkoholpolitik. Det långsiktiga folkhälsopolitiska målet om en jämlik hälsa i befolkningen gäller även för alkoholrelaterade skador. (Källa: Folkhälsomyndigheten 2022)
Mats Burman - Samordnare länsstyrelsen Norrbotten
Ett långsiktigt och brottsförebyggande arbete kräver en väl fungerande samverkan såväl nationellt, regionalt och på lokal nivå. Många av de brott som sker i regionen är konsekvenserna av ett riskbruk kopplat till alkohol. I detta samtal med Mats Burman kommer han ge oss en inblick i länsstyrelsens viktiga arbete med att stödja utvecklingen av kunskap och problembaserat brottsförebyggande
https://youtu.be/mxWjsS4tSsA?si=FjvHkbXMK6YHyE1z
Vad kan olika delar av samhället göra?
OBS! Bild
Kommuner och myndigheter
Kommunerna kan göra mycket för att förebygga alkoholrelaterade problem. Det handlar om att kartlägga konsumtionen, lokala problem och det förebyggande arbete som bedrivs och att arbeta aktivt enligt en konkret alkohol- och drogpolicy.
Policyn bör ha tydliga mål och delmål, budgetbeslut, tidsplan och utpekat ansvar för olika delar. Samordningen mellan olika sektorer av kommunens verksamhet är viktig. Forskningen visar att insatser för att begränsa tillgängligheten till alkohol är en viktig del. Därför bör tillsyn av åldersgränser i livsmedelsaffärer, på restauranger och på festivaler genomföras systematiskt.
Hälso- och sjukvård
Det finns inte någon helt riskfri eller oskadlig nivå av alkoholkonsumtion, men risken ökar gradvis med ökande konsumtion. En konsumtion på tio standardglas alkohol i veckan innebär till exempel en tre gånger förhöjd risk att drabbas av olycksfall som kräver sjukhusvård, 42 procent högre risk för läpp- och muncancer, 24 procent högre risk för bröstcancer för kvinnor, 11 procent högre risk för tjock- och ändtarmscancer, 35 procent högre risk för skrumplever och 25 procent högre risk för epilepsi. Idag orsakar alkoholen cirka 3600 dödsfall varje år i Sverige.
Att upptäcka riskbruk, skadligt bruk och beroende tidigt och erbjuda kort rådgivning är effektivt och kan förhindra en negativ utveckling till alkoholberoende. Att tidigt identifiera problem är även angeläget när det gäller narkotika, dopning och spel om pengar. Här har alla delar av hälso- och sjukvården möjlighet att göra viktiga insatser. Idag nås dock endast en av tio personer med alkoholproblem av vården.
Skolor och universitet
Unga vuxna har den högsta alkoholkonsumtionen och nästan hälften av åldersgruppen 18–25 år studerar på universitet och högskolor. Det är en period i livet när det festas mycket och olika preparat prövas, varför studenthälsan och studentkårerna har en viktig preventiv roll att fylla.
Universitet och högskolor har enligt högskoleförordningen (1993:100) ansvar för att studenter har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. För att det förebyggande arbetet på universitet och högskolor ska fungera effektivt krävs en varaktig organisation som får ett tydligt uppdrag att kontinuerligt utbilda och utveckla metoder till dessa målgrupper kontinuerligt. Ytterligare motiv för att fokusera på studentgruppen kan vara att främja inlärning och studieresultat och att minska risken för att studenterna grundlägger bestående alkoholvanor med risk för ohälsa även på längre sikt.