Antalet personer i Sverige med en riskabel alkoholkonsumtion är idag ca 1 miljon, vilket motsvarar ca 20 % av den vuxna befolkningen. Ca 250 000 personer som finns i arbetslivet är beroende. Ca 450 000 av dem med en riskabel alkoholkonsumtion uppskattas ha ett skadligt bruk av alkohol (Källa: Regeringens missbruksutredning, SOU 2011:35).

Kostnaderna för nedsatt produktivitet på en genomsnittlig arbetsplats bland dem som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion är ca 3,9 % av den totala lönesumman (Källa: www.alna.se/fragor-fakta). Dessutom tillkommer kostnader för produktionsbortfall till följd av oro i arbetsgruppen, stödsamtal, otrivsel, olyckor och kvalitetsförsämringar.

”Dagen-efter-effekter” skapar merkostnader i arbetslivet till följd av förlorad arbetsförtjänst, minskad produktivitet och andra brister i arbetsutförandet. Studier skattar en kostnad på ca 15 000 kr per anställd och år (Källor: www.alna.se/fragor-fakta samt ”Riskbruk av alkohol i arbetslivet” av Ulric Hermansson, utgiven av CAN & SAD).

När det gäller arbetsplatsolyckor, beror 25 % av dessa på alkohol eller narkotika (Källa: www.feelgood.se med hänvisning till ILO). Dessutom orsakar alkohol och droger ca 25‑30 % av all sjukskrivning (Källa: www.feelgood.se).

Kostnaden för en genomsnittlig arbetsplats med 100 st. anställda är årligen ca 3 miljoner i indirekta kostnader för nedsatt produktivitet och ”dagen efter-effekter”, utöver de merkostnader som nämns ovan (oro i arbetsgruppen, stödsamtal, otrivsel, olyckor och kvalitetsförsämringar).

Som ett led i regeringens omstart av nollvisionen vill vi på MHF initiera ett ökat arbete med att brett kvalitetssäkra transporter och arbetsplatser i hela Sverige.

Vad säger lagen om missbruk?

  • Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förbygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall. (Arbetsmiljölagen kapitel 3, 2 §)
  • Arbetsgivaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförande av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. (Arbetsmiljölagen kapitel 3, 4 §)

I två föreskrifter från Arbetsmiljöverket finns närmare regler för hur lagen ska tillämpas.
I ”Arbetsanpassning och rehabilitering” (AFS 1994:1) framgår bland annat att:

  • Arbetsgivaren skall ha de rutiner som behövs för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. (10 §)
  • Rutiner enligt 10 § skall även omfatta arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel. (13 §)
  • Arbetsgivaren skall dessutom klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om arbetstagaren uppträder påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel i arbetet. (13 §)

Dessa rutiner kan lämpligen utformas i form av en drogpolicy som en del av arbetsmiljöpolicyn i det systematiska arbetsmiljöarbetet i enlighet med AFS 2001:1.

Anställningsskydd vid drogmissbruk
Uppsägningar som har sin grund i alkoholproblem är en vanlig tvistefråga i förhandlingar mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Många ärenden har gått vidare till Arbetsdomstolen, AD.

Vid misstanke om missbruk är det av största vikt att de instrument som används för att fastslå att en anställd varit påverkad är av sådan kvalitet att man kan lita på dem. Flera instrument som idag används av olika företag och av företagshälsovård är inte helt alkoholspecifika utan kan ge utslag även på annat än alkohol. Dessutom är vissa instrument av så dålig kvalitet att de helt enkelt inte visar rätt värde, och vissa är felkalibrerade. Detta innebär att resultaten kan bli felaktiga och att den testade personen kan komma att helt utan grund misstänkas för att vara påverkad.

För att även i framtiden kunna ha en rättssäker hantering av alkoholkontroller med alkolås, alkomätare eller alkoholmätning i passersystem, är det av största vikt att produkter med bra kvalitet används.