MHF har genomfört projektet Alkobommar – fältförsök med IR-baserad utrustning för sållningsprov i hamnar. Syftet var att genomföra ett fältförsök med automatiska nykterhetskontroller och utvärdera ett IR-baserat passersystem för detta ändamål. Utvärderingen visar att försöket var framgångsrikt och att denna nya typ av passersystem kan bli ett värdefullt komplement till vanliga nykterhetskontroller i trafik. Försöken visar att tydlig information till resenärerna på färjorna om de förestående utandningsproven i hamnen samt effektivt genomförda automatiska kontroller av samtliga fordonsförare sammantaget leder till en kraftigt minskad andel onyktra förare.

Denna undersökning har två huvudsyften:
  1. att få en samlad bild av användningen av alkolås och ISA-system i kommunernas egna fordon och i upphandlade transporter
  2. att mäta förändringar på området från 2007/2008 till 2010

Resultaten från undersökningen kan användas för fortsatta strategiska insatser för en
utökad användning av alkolås och ISA-system.

Den här förstudien har genomförts dels för att belysa de rattfylleridrabbades situation och dels för att få nya hypoteser för fortsatt forskning på området. I rapporten presenteras 49 berättelser från drabbade varav flertalet är berättade av kvinnor. Vi söker kunskaper om hur olyckorna påverkar de drabbades liv och livskvalitet på både kort och lång sikt och hur de utifrån egna erfarenheter upplever samhällets stöd. En omfattande enkät har använts för att samla in material om de drabbades erfarenheter.

Syftet med förstudien var att undersöka förutsättningarna för att genom en oberoende instans stödja alkolåskunderna i förhållande till alkolåsleverantörerna samt till de myndigheter som på olika sätt ansvarar för alkolåsanvändning och alkolåsprogram i Sverige.

Syftet med rapporten har varit att klarlägga utvecklingen gällande förekomsten av droger i trafiken så som det återspeglas i kriminalstatistik, rättskemiska analyser och trafikmedicinsk forskning om trafikolyckor. Vidare att undersöka om förekommande preparat i utredda rattfylleribrott speglar den totala narkotikamarknadens utbud eller om det finns typiska ”trafikdroger” som utmärker sig. Vi har också försökt göra en genomlysning av styrkor och svagheter i de strategier och arbetssätt som idag används av polisen m.fl. för att bekämpa brottet rattfylleri under påverkan av narkotika. Rapporten vänder sig mer till människor med ett allmänt trafiksäkerhetsintresse än till forskare eller specialister.

Rapportens syfte är
– att sammanställa viktiga punkter i en kunskapsöversikt beträffande rattfylleribrott och hur de beivras enligt svensk lag och gällande rättspraxis. En fördjupad undersökning har gjorts beträffande företeelsen eftersupning.
– att med detta vetenskapligt underbyggda material driva opinion för att lagar och rättspraxis vid rattfylleribrott ska vara så effektiva och brottsförebyggande ur trafiksäkerhetssynpunkt som möjligt.

MHF har i denna förstudie sammanställt fakta och synpunkter på sjöfylleri ur ett sjösäkerhetsperspektiv. Vi konstaterar att kunskaperna om sjöfylleriets omfattning är ytterst begränsade men att många indicier tyder på att problemet är omfattande, framför allt i fritidsbåttrafiken. Forskningen om sjöfylleri är i det närmaste obefintlig och behöver förstärkas. Offensiva insatser för att förebygga sjöfylleri skulle enligt vår mening kunna bidra till en kraftig minskning av de svårare sjöolyckorna.

En kartläggning över Sveriges kommuner, för att få en ögonblicksbild över hur intensivt alkolåsfrågorna drevs runtom i landet. Kartläggningen visar att var tredje svensk kommun kräver alkolås i nyinköpta bilar. Lika stor andel kräver också alkolås i samband med all extern upphandling av transporter – allt från sopor till skolskjutsar.

38 procent av Sveriges kommuner klassas som ”röda” i MHFs undersökning. Det betyder att man gör alldeles för lite för att göra alkolås till en självklar ingrediens i den kommunala vagnparken.

43 procent av kommunerna klassas som ”gröna”, vilket betyder att åtminstone några av bilarna har alkolås installerade – alternativt att det kommer finnas alkolås i de nya bilar som köps in.

Syftet med undersökningen var att studera hur anmälda drograttfylleribrott lagfördes och hur den skärpta lagstiftningen fr.o.m. 1 juli 1999 tillämpats av rättsväsendet. Med hjälp av tingsrätternas material ges en allmän karakteristik av drograttfylleristerna.

Rapporten klargör orsakerna till den stora differensen mellan antalet anmälda drograttfylleribrott och antalet lagförda. Undersökningen visar också vilka narkotiska preparat som förekommer hos drograttfylleristerna.

Rapporten ”Vem bryr sig” ger en översiktlig bild av rattfylleriet och rattfyllerilagstiftningen i Sverige. Uppmärksamheten fästs bland annat på den bakomliggande alkoholproblematik som ofta kan skönjas när det gäller grova rattfyllerister. Rattfylleri är inte bara ett allvarligt trafiksäkerhetsproblem utan också ett av flera symtom på alkoholproblemen i samhället överhuvudtaget.

Det omfattande empiriska materialet från tingsrätterna visar framförallt att stora förändringar har ägt rum under de senaste åren beträffande faktiska påföljdsval vid rattfylleri. Villkorlig dom blir en allt vanligare påföljd vid grovt rattfylleri medan fängelsedomarna minskar. Vissa regionala skillnader beträffande påföljdsvalen framgår också av undersökningen. Rapporten belyser möjligheterna till rehabilitering och olika påverkansprogram för rattfylleridömda. Dessa betydelsefulla insatser tenderar att bli eftersatta som en följd av besparingar i samhället och förändringar i rättspraxis under de senaste åren.