MHF och MHF:s norska systerorganisation MA Rusfri Trafikk har gjort en förstudie om cannabis och trafik. Rapporten har finansierats med projektbidrag från SAFF (Stiftelsen Ansvar för Framtiden).
Tanken med förstudien är att ge en kunskapsöversikt över hur legalisering och avkriminalisering av cannabis i olika länder påverkat trafiksäkerheten. Undersökningen har haft ett särskilt fokus på Kanada, som under 2018 blev det första större land som legaliserade marijuana. Rapporten har också tittat på erfarenheter från andra länder och delstater.
– Det pågår en diskussion och en intensiv lobbyverksamhet för att legalisera och avkriminalisera cannabis runtom i världen, berättar MHF:s trafiksäkerhetschef Lars Olov Sjöström.
– Det är ovanligt att cannabislegaliseringens effekter på trafiksäkerheten tas upp i debatten.
Det har inte forskats särskilt mycket på hur en liberalisering av cannabislagstiftningen påverkar trafiken. De flesta studier är inriktade på vilka effekterna blir på folkhälsan och när det gäller missbruksproblematiken.
MHF och MA Rusfri Trafikk har valt att fokusera på Kanada i förstudien.
– Vi valde Kanada för att få en samlad bild när det gäller legaliseringens effekter på trafiken i ett helt land, förklarar han.
– Ett problem vi har stött på, är att Kanada har en lång eftersläpning på sin olycksstatistik. Siffrorna för 2018 kommer först under 2021.
Det betyder att de inte har haft tillgång till allt faktaunderlag från Kanada de önskade sig när de gjorde förstudien.
Hur har ni gått tillväga när ni har gjort förstudien?
– Vi har haft kontakt med trafiksäkerhetsforskare i Kanada och i USA, berättar Lars Olov Sjöström.
– I Sverige har vi haft en dialog med Narkotikapolitiskt center (drivs av studieförbundet NBV) och fått hjälp med fakta och forskningsunderlag. Centret har god kunskap om cannabisfrågor i Sverige och internationellt.
Uruguay, Kanada och några delstater i USA har legaliserat cannabis. Portugal har avkriminaliserat marijuana. Förstudien har undersökt statistik och erfarenheter från de länderna och delstaterna.
Bilkörning med marijuana ger två till tre gånger högre risk för dödsolyckor, det motsvarar att köra bil med 0,2–0,8 promille alkohol i blodet. Det visar en norsk studie.
Att köra bil påverkad av både alkohol och cannabis ger en ännu högre olycksrisk, än att köra onykter på bara en av substanserna.
Cannabis legaliserades i den amerikanska delstaten Colorado 2014. Mellan 2013 och 2017 ökade de cannabisrelaterade dödsolyckorna med 150 procent och det totala antalet dödsolyckor ökade med 35 procent. Det slår en amerikansk rapport fast.
– Det vi har sett i vår förstudie tyder på att det blivit vanligare med cannabispåverkade förare och cannabisrelaterade trafikolyckor i de länder och delstater som har legaliserat eller avkriminaliserat marijuana, konstaterar Lars Olov Sjöström.
Vad har man gjort för insatser för att minska cannabis negativa effekter på trafiksäkerheten?
– Det skiljer sig åt mellan olika länder och delstater. På vissa håll har man utökat trafikövervakningen, i en del länder har man stärkt vårdinsatserna för missbrukare och en del stater har ökat de förebyggande insatserna.
Marijuana legaliserades i Kanada 2018. Gränsen för rattfylleri är 0,8 promille alkohol i blodet. För cannabis finns olika gränsvärden som avgör om det är ett grovt brott av drograttfylleri eller inte. Det är halten THC i blodet som mäts. Det finns också ett trafikbrott för om en förare har tagit både alkohol och cannabis.
Den kanadensiska polisen har rätt att använda ett drogscreeninginstrument för att detektera droger (inklusive cannabis) i saliv. Polisen kan ta ett salivprov på en förare om det finns en skälig misstanke om drogpåverkan. Om resultatet av salivprovet stärker misstanken, tas i nästa steg ett blodprov. Polisen i Kanada kan också kräva att föraren gör ett ”field sobriety test”. Metoden går ut på att med enkla praktiska testmoment bedöma förarens balans, koordination samt förmåga att vara uppmärksam under körning.
I Kanada har det gjorts enkätundersökningar om allmänhetens attityder till cannabis och trafik efter legaliseringen.
– Det tycks som att legaliseringen har lett till en mer avslappnad attityd till marijuana och bilkörning i Kanada, särskilt bland unga, jämfört med de sociala normer som funnits tidigare, förklarar Lars Olov Sjöström.
– Det är väldigt oroväckande.
I Sverige är det förbjudet att använda narkotika både för eget bruk och i trafiken. Det innebär att Sverige har en nolltolerans för droger i trafiken.
2012 införde Norge fastställda straffbarhetsgränser för 28 narkotiska preparat i trafiken, cannabis är ett av dem. För vissa substanser gäller nolltolerans.
Vad finns det för forskning om narkotika i trafiken i de nordiska länderna?
– Det finns en del undersökningar om droger och trafik i stort. Men det finns inte så mycket forskning som är speciellt inriktad på cannabis kopplat till trafiken, förklarar han.
Amfetamin, följt av cannabis, var de vanligast förekommande drogerna bland narkotikapåverkade bilförare som omkom under åren 2005–2013 i Sverige. Det visar en studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
– Den vanligaste drogen i trafiken är amfetamin, med marijuana som tvåa. Det ser ungefär likadant ut i Sverige och Norge, säger Sjöström.
Vad kan vi i de nordiska länderna lära oss av er förstudie när det gäller legalisering av cannabis och effekterna på trafiksäkerheten?
– Att det behövs oberoende forskning som inte styrs av kommersiella intressen kring cannabis, konstaterar han.
– Nu är det läge både för trafiksäkerhetsmyndigheter och trafiksäkerhetsforskare att titta djupare på cannabis som riskfaktor i trafiken.
En myt kring marijuana är att det är en lätt drog. En tydlig trend är att cannabispreparaten blir starkare och starkare.
– En konsekvens av att cannabispreparaten blivit starkare, är att det blivit vanligare att användarna får allvarliga symtom som psykoser, symtom man inte har sett i samma utsträckning tidigare.
MHF och MA Rusfri Trafikk efterlyser i förstudien mer forskning om cannabis och trafik. För att kunna säga något säkert om sambandet mellan legalisering av cannabis och en ökning av drogpåverkade förare och fler trafikolyckor, behövs en mer omfattande studie. I framtida forskning behöver man räkna in flera faktorer som kan ha påverkat utvecklingen, som exempelvis lagstiftning, trafikövervakning och förebyggande insatser.
– Det är inte färdigforskat på det här området. Med tanke på att vi i vår förstudie ser negativa tendenser när det gäller konsekvenserna för trafiken och för attityderna till cannabis i trafiken, säger Lars Olov Sjöström.
– Vi hoppas att det kommer skapas riktigt bra forskningsprojekt kring de här frågorna, både i Norden och internationellt.
En frågeställning ni föreslår till framtida forskning är: Kan ett land besluta om legalisering av cannabis utan att det hotar nollvisionsmålen i trafiken? Berätta mer om ert resonemang!
– Vår tanke är att om ett land ska överväga en legalisering, så måste man bedöma cannabis som riskfaktor i trafiken, förklarar Lars Olov Sjöström.
– Man måste fundera över om en eventuell legalisering eller avkriminalisering kan bli ett hot mot Nollvisionen.
Text: Mari Haglund
Foto: MostPhotos