Den 16 oktober i Stockholm hölls ett nordiskt seminarium om drograttfylleri. Seminariet hade 25 deltagare och arrangerades genom projektet Nordisk samverkan mot drograttfylleri. Projektet är ett samarbete mellan MHF, MA Rusfri Trafikk och MHF Åland.
Antonio Avenoso, vd för European Transport Saftety Council (ETSC), inledde seminariet.
Under 2018 miste 25 300 personer livet i vägtrafiken i Europa.
– Vi tror att det är vanligare med alkoholrattfylleri än drograttfylleri. Samtidigt vet vi inte hur vanligt det är med drogpåverkan i trafiken, säger han.
– Därför skulle vi vilja se mer forskning om hur vanligt drograttfylleri är och om hur narkotika påverkar körbeteendet.
Den norska polisen fick 2015 ett salivbaserat screeninginstrument för narkotika i trafiken.
– Antalet personer som stoppas misstänkta för drograttfylleri har ökat med cirka 1 000 fall per år sedan instrumentet infördes, berättar Anne Beate Budalen, rådgivare i trafiksäkerhet vid MA Rusfri Trafikk.
I Norge omkom 40 personer till följd av alkohol- och drogrelaterade trafikolyckor 2018, det är en ökning med 20 personer jämfört med 2017. Totalt dödades 108 personer i trafiken.
– Rattfylleri och drograttfylleri var den största orsaken till dödsolyckor i den norska trafiken 2018, säger Anne Beate Budalen.
Den norska polisen har precis upphandlat ett nytt drogtestinstrument. Det är Utrykningspolitiet som arbetar med trafik. Arild Sycersen-Nordberg är politioverbetjent vid Politiets Fellsetjenester.
– Vi har valt ett annat instrument än det som Utrykningspolitiet använder idag, berättar han.
– Inför upphandlingen har vi tagit del av erfarenheter från polisen i andra nordiska länder, exempelvis Danmark.
Det nuvarande instrumentet har Utrykningspolitiet använt sedan 2015 och det fungerar som ett mobilt screeninginstrument för droger. Provet som tas med screeningintrumentet ger en indikation om det finns ett eller flera narkotiska ämnen i saliven. Om man får en träff för ett narkotiskt ämne, då går man vidare och tar ett analysprov.
Utrykningspolitiet önskade sig att det nya instrumentet skulle kunna detektera följande narkotikagrupper: opiater, kokain, amfetamin/metamfetamin, THC och bensodiazepiner. Tanken är att 200 nya instrument ska tas i bruk. De gamla instrumenten kommer att fasas ut efter som.
– Jag hoppas att Utrykningspolitiet hinner börja använda det nya instrumentet innan årets slut, säger Arild Syversen-Nordberg.
I Sverige dödades 31 personer i drogrelaterade trafikolyckor 2018 visar Trafikverkets statistik. Under förra året anmäldes 14 300 drograttfylleribrott enligt Brottsförebyggande rådet.
Sverige är det enda landet i Norden där polisen inte får göra rutinmässiga drogtester i trafiken utan föregående misstanke. En ny utredning ska undersöka om polisen ska få utökade befogenheter.
– Med hjälp av ett sållningsinstrument skulle den svenska polisen arbeta mer effektivt mot droger i trafiken, säger MHF:s trafiksäkerhetschef Lars Olov Sjöström.
– Det skulle också göra det möjligt att för första gången beräkna drograttfylleriets omfattning i Sverige.
Lars Olov Sjöström berättade om arbetet med att ta fram en svensk standard för snabbdrogtester. MHF är ordförande i standardiseringskommittén.
– Vi hade önskat att vi redan från början hade fått ta fram en europeisk standard, säger han.
– Nu hoppas vi att arbetet med att ta fram en svensk standard, ska påskynda en europeisk standardisering.
Målet är att standarden ska vara klar under år 2020.
Heikki Ihalainen, Polisstyrelsen, berättade om den finska polisens trafiksäkerhetsarbete. Finland har nolltolerans för narkotika i trafiken. Den finska polisen använder sig av ett screeninginstrument för droger.
– Att stoppa rattfyllerister och drograttfyllerister är ett prioriterat område i polis-arbetet. Vi upplever att alkoholen i trafiken går ned och att narkotikan ökar, säger Heikki Ihalainen.
Gränserna i Finland för rattfylleri är 0,5 promille och för grovt rattfylleri 1,2 promille.
Den finska polisen gör varje år riksomfattande ”razzior” med utandningsprov i trafiken, för att ta reda på hur vanligt förekommande det är med alkoholrattfylleri. Sedan 1978 har 100 000 förare fått lämna prov årligen som en del av undersökningen.
Under 2018 gjorde den finska polisen 1,7 miljoner utandningsprov i trafiken. Motsvarande siffra för den svenska polisen är 1,1 miljoner.
– Det är tydligt att den finska polisen satsar mer på trafikövervakning än den svenska polisen, konstaterar Lars Olov Sjöström.
– Som exempel kan sägas att polisen i Sverige skulle behöva göra tre till fyra gång-er fler utandningsprov än man gör idag, för att komma upp i Finlands nivå (sett till antal prov utifrån befolkningsmängd).
Den svenska polisen behöver behöver tydligare mål och bättre måluppföljning av sitt trafiksäkerhetsarbete, anser Lars Olov Sjöström.
– Ett generellt problem är brist på mätbara mål och utvärderingen av dessa.
Text: Mari Haglund
Foto: Utrykningspolitiet Norge