Alkobommar fungerar på det sättet att förare som kör ut från en färja i en hamn får blåsa i en automatisk nykterhetskontroll. Om föraren är nykter åker bommen upp. Om en förare är alkoholpåverkad hindrar alkobommen personen från att åka ut i trafiken och polis tillkallas.
Trafikverket hade till 2020 ett regeringsuppdrag att sätta upp automatiska nykterhetskontroller i vissa hamnar. 78 miljoner kronor avsattes till projektet. Det uppdraget har inte genomförts fullt ut av Trafikverket.
Därför gör den nya regeringen en nystart och har gett Trafikverket i uppdrag att dela ut statsbidrag till aktörer för att etablera anläggningar för nykterhetskontroll och driva anläggningen i minst fem år. Det handlar om 54 miljoner kronor som inte betalades ut i den första omgången.
– Fler kontroller kan bidra till ökad nykterhet i trafiken och därmed även bättre trafiksäkerhet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i en kommentar.
– MHF anser att det är positivt att regeringen verkligen vill införa automatiska nykterhetskontroller på ett tydligt sätt, säger Tomas Jonsson, projektledare för MHF.
Det är en lösning som MHF har propagerat för under lång tid.
– Vi hoppas kunna vara pådrivande i frågan, så att hamnarna tar ställning för att sätta in automatiska nykterhetskontroller.
Vad händer i nästa steg för nystarten av alkobommar?
– Trafikverket väntar nog på att det ska komma in ansökningar. Jag tror inte att det per automatik kommer att komma in ansökningar, säger Tomas Jonsson.
– Här måste man från riksdag och regering ge tydliga direktiv för hur ett införande av automatiska nykterhetskontroller ska gå till.
Regeringens huvudfokus är alkobommar i hamnar, men det kan också bli aktuellt att sätta upp automatiska nykterhetskontroller i andra delar av trafikmiljön. Det är fyra gånger så vanligt med rattfylleri i hamnar jämfört med i övriga vägtrafiken.
Bilden av att rattfylleri är ett problem i hamnar bekräftas av Tullverkets statistik för nykterhetskontroller 2022. Tullverket stoppade 569 alkohol- och drogpåverkade förare mellan 1 januari och den 26 oktober förra året. Det är en ökning med 33 procent jämfört med hela 2021.
– Automatiska nykterhetskontroller är ett av de effektivaste sätten att stoppa rattfyllerister i Sveriges hamnar. Alkobommar kan rädda liv i trafiken, säger Tomas Jonsson.
MHF har genomfört två försöksprojekt 2013–2015 med alkobommar med goda resultat för att förebygga rattfylleri i hamnar i Göteborg och i Stockholm.
– På den första dagen av försöket i Stockholm togs nio misstänkta rattfyllerister på 1,5 timme. Under den sista månaden av försöksperioden påträffades inte en enda onykter förare, berättar Tomas Jonsson.
Fördelarna med automatiska nykterhetskontroller är att kontrollerna kan skötas på distans från en trafikledningscentral utan att man behöver ha personal på plats. Då behövs inte stora resurser från polis, tull och kustbevakning för att göra rutinmässiga nykterhetskontroller i en hamn. Man kan kontrollera många förare utan stora personalresurser, poängterar han.
– Polis, tull eller kustbevakning behöver bara finnas till hands när en misstänkt rattfyllerist har stoppats i alkobommarna. Om exempelvis polisen larmas på ett mer brådskande ärende avbryts insatsen i hamnen.
Text: Mari Haglund
Foto: MHF