Under det andra kvartalet varje år presenterar Trafikverket den fastställda olycksstatistiken för föregående år och en djupanalys av trafiksäkerhetsutvecklingen.
2020 dödades 204 personer i vägtrafiken, 2019 var antalet 221 personer. Under 2022 omkom 227 personer i vägtrafikolyckor. Det är en ökning med 17 personer, jämfört med 2021 då 210 personer omkom. Det motsvarar en ökning med 8 procent.
– Det finns nog mer än en förklaring till att antalet omkomna på vägarna ökade förra året. En orsak är att samhället är i gång igen efter pandemin, konstaterar Lars Olov Sjöström, sakkunnig trafiksäkerhet för MHF.
Under de senaste fyra åren har antalet omkomna i trafiken legat på runt 220 döda.
– Jag är inte förvånad att vi står och stampar på en viss nivå. Det har inte satts in några nya kraftfulla trafiksäkerhetsåtgärder under de senaste åren, dessutom har trafikövervakningen varit eftersatt nu under några år, säger Lars Olov Sjöström.
– Det är viktigt att komma ihåg att olyckstal kan gå upp och ned. Det är den långsiktiga trenden som är intressant över tid.
2020 beslutade regeringen om ett nytt etappmål för Nollvisionen till 2030. Målet innebär en halvering av antalet omkomna i vägtrafikolyckor, från 266 (ett medelvärde år 2017–2019) till max 133 omkomna år 2030. Analysen av 2022 års siffror visar att dödstalet 227 personer ligger över linjen för nödvändig utveckling som är max 211 omkomna 2022.
Hur ser Sveriges chanser ut att nå nästa delmål i Nollvisionen?
– Man kan inte utesluta att vi når målet. Vi gjorde det till 2020. Men det blir en mycket större utmaning för Sverige att nå det nya etappmålet, säger Lars Olov Sjöström.
– Det kommer att krävas många och kraftfulla åtgärder. Det ambitiösa nollvisionsmålet kräver en ambitiös ekonomisk budget för trafiksäkerhetsarbetet.
Det behövs insatser på flera områden inom trafiksäkerhetsarbetet, anser han. Polisen behöver förbättra sin trafikövervakning. Det behöver också jobbas med trafikanterna genom utbildning och påverkansinsatser. Planeringen av infrastrukturen är en annan viktig del.
– Idag kan man bli orolig över att det allmänna vägunderhållet är så eftersatt. Vi skapar risker i trafiken genom att vi har dåligt underhållna vägar.
Totalt dödades 227 personer i vägtrafiken 2022. Bland dödsolyckorna är singel och möte med personbil fortsatt de vanligaste olyckstyperna. Varje år är det relativt få förare av tunga lastbilar som omkommer, men vid en kollision där tunga lastbilar, som kan väga cirka 60 ton är inblandade, utgör de en hög risk för andra trafikanter. Under 2022 omkom 53 personer i sådana olyckor, det motsvarar 23 procent av det totala antalet omkomna i vägtrafiken. Drygt hälften var i personbilar.
30 motorcyklister omkom under 2022, jämfört med 27 stycken 2021. 26 cyklister dödades i trafiken, det är två personer fler än under föregående år. 27 gående miste livet, jämfört med 26 personer 2021.
Olycksutvecklingen för elsparkcyklar och A-traktorer var tragisk under 2022. Fyra personer omkom i olyckor på elsparkcyklar och fyra ungdomar dödades i trafikolyckor med A-traktor.
56 personer dödades i alkohol- och narkotikarelaterade trafikolyckor under 2022, det är nio personer fler än under 2021. Andelen omkomna i rattfylleriolyckor ökade från 22 procent 2021 till 25 procent 2022. Det visar Trafikverkets djupstudier.
– Det här visar att en fjärdedel av dödsolyckorna i trafiken är rattfyllerirelaterade och andelen har inte minskat över tid, konstaterar Lars Olov Sjöström.
– Om vi ska komma vidare med Nollvisionen, måste insatserna mot rattfylleri vara ett prioriterat område i trafiksäkerhetsarbetet.
Av de 56 personerna som omkom 2022 var det 32 som omkom i olyckor som enbart var alkoholrelaterade, 16 i olyckor som enbart var narkotikarelaterade och åtta i olyckor som var både alkohol och narkotikarelaterade.
Vad behövs det för insatser mot rattfylleri?
– Trafikövervakning är alltid viktigt. Polisens nykterhetskontroller är viktiga både för att förebygga och upptäcka rattfylleribrott, säger Lars Olov Sjöström.
Samhället behöver också sätta in åtgärder för att upptäcka och hjälpa förare med alkohol- och drogproblematik att få vård och rehabilitering, poängterar han. Det kan handla exempelvis om SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken), alkolåsprogram och rehabilitering.
En viktig del av trafiksäkerhetsarbetet är också att öka trafikanternas kunskaper om riskerna med alkohol och droger i trafiken genom utbildning och påverkansinsatser.
– Grundkunskapen hos svenskarna om riskerna med alkohol i trafiken är högre än om narkotika. Alkoholrattfylleri har MHF informerat om och varnat för i snart 100 år, säger Lars Olov Sjöström.
– Det finns fortfarande en hel del okunskap och aningslöshet kring cannabis och andra droger.
Det behöver fortfarande jobbas med att informera om riskerna med alkoholen i trafiken, men insatsen behöver breddas tydligare mot drogerna.
– Vi behöver jobba med varje ny generation. Riskerna med alkohol och narkotika i trafiken behöver tas upp tydligt av trafikskolorna i riskutbildningen, säger Lars Olov Sjöström.
Text: Mari Haglund
Foto: MostPhotos