En lägesrapport om rattfylleriet i Norge och Sverige presenterades på Tylösandsseminariet (i år digitalt) den 31 augusti. Norge följt av Sverige var de två europeiska länder som hade lägst antal döda i vägtrafiken 2020.
I Norge dödades 93 personer i trafiken 2020. Det är den lägsta siffran på 70 år. 26 procent av dödsolyckorna var alkohol- och narkotikarelaterade 2020. I Sverige var 28 procent av de 204 dödsolyckorna alkohol- och drogrelaterade förra året.
– Norge och Sverige är bäst på trafiksäkerhet i Europa, troligtvis också bäst i världen, sa Anne Beate Budalen, rådgivare trafiksäkerhet vid MA Rusfri Trafikk på Tylösandsseminariet.
– Andelen personer som omkom till följd av alkohol och droger i trafiken ökade mellan 2019 och 2020 i Norge. Om vi ska fortsätta vara bäst på trafiksäkerhet, måste de trafiknykterhetsåtgärder som MA Rusfri Trafikk vill se i Norges nästa aktionsplan genomföras.
Under den senaste tioårsperioden har mellan 20 och 25 procent av de som omkommer i vägtrafiken i Norge och Sverige gjort det i en alkohol- eller drogrelaterad trafikolycka.
– Därför är det viktigt att det tas krafttag mot rattfylleriet, om Sverige och Norge ska komma vidare med trafiksäkerhetsarbetet och fortsätta ha låga dödstal i vägtrafiken, sa MHF:s trafiksäkerhetschef Lars Olov Sjöström.
Norge arbetar sedan många år tillbaka med en aktionsplan för vägtrafiken, där flera aktörer tillsammans tar ansvar för olika åtgärder som ska öka trafiksäkerheten och minska antalet döda och allvarligt skadade i vägtrafiken. Norge arbetar med att ta fram sin sjätte aktionsplan, MA Rusfri Trafikk är en viktig aktör.
– Ett av våra önskemål är att Norge ska införa ett alkolåsprogram för dömda rattfyllerister, liknande det Sverige har idag, berättade Anne Beate Budalen.
Andra åtgärder på MA Rusfri Trafikks önskelista:
*Att den norska tullen ska få samma befogenheter som den norska polisen att göra rutinmässiga drogkontroller med screeninginstrument i trafiken.
*MA Rusfri Trafikk vill informera om riskerna med att blanda narkotikaklassad medicin och körning. Informationen ska ges på digitala anslagstavlor på vårdcentraler i Norge.
*Att promillegränsen för sjöfylleri i Norge för båtar under 15 meter sänks från 0,8 promille till 0,2 promille.
I Norge anmäls 9 000–10 000 rattfylleri- och drograttfylleribrott varje år. En studie har undersökt de norska trafikolyckor med dödlig utgång som var alkohol- och drogrelaterade under perioden 2005–2018. Studien visade att 65 procent av olyckorna var alkoholrelaterade och i 38 procent handlade det om blandbruk, det vill säga alkohol, droger och narkotikaklassade mediciner.
– Rattfylleristerna som omkom saknade ofta körkort, hade kört i mycket höga hastigheter och hade inte använt bilbälte. Många av de omkomna motorcyklisterna hade åkt utan hjälm, berättade Hallvard Gjerde, seniorforskare vid Oslo universitetssjukhus på Tylösandsseminariet.
Av de norska förare som var involverade i en dödsolycka (båda överlevande och omkomna förare) hade 75 procent tidigare dömts för drograttfylleri, för rattfylleri var siffran 22 procent.
Den norska polisen har haft stor hjälp av ANPR-teknik i trafiken. ANPR står Automatic number plate recognition och är en teknik som automatiskt läser av registreringsskyltar på bilar i trafiken och är kopplat till polisens system. Den svenska polisen använder också ANPR-teknik.
– De norska patruller som har ANPR-teknik i polisbilen upptäcker fem gånger så många rattfulla förare som en vanlig polispatrull. Det är ett bra hjälpmedel, konstaterade Steven Hasseldal, chef för Utrykningspolitiet i Norge (trafikpolisen).
Med ANPR-tekniken kan polisen exempelvis upptäcka fordon som är registrerade på en förare som under det senaste halvåret dömts för rattfylleri, kört utan körkort (olovlig körning) eller något annat trafikbrott.
Text: Mari Haglund
Foto: Maxim Hopman