Trafikverket har i samarbete med MHF och 31 andra aktörer tagit fram en ny aktionsplan som ska stärka Sveriges trafiksäkerhetsarbete inför framtiden. Aktionsplanen ska visa på exempel på åtgärder och på bredden av engagemang inom trafiksäkerhetsarbetet. Foto: Mickes fotosida/Mostphotos

Trafikverket ansvarar för att samordna det svenska trafiksäkerhetsarbetet. I den första aktionsplanen för säker vägtrafik samverkade Trafikverket med 13 andra aktörer. I aktionsplanen för perioden 2019–2022 fanns 111 åtgärder. Nu har en ny aktionsplan tagits fram för perioden 2022–2025. I den nya aktionsplanen ingår 33 aktörer som arbetar med 250 åtgärder.

Den nya aktionsplanen har sex fokusområden – rätt hastighet, nykter trafik och säker cykling finns med sedan tidigare. Det finns tre nya områden: säker gångtrafik med fokus på fallolyckor, suicidprevention i vägtrafiken samt ledarskap för säker vägtrafik.

Bland de 33 aktörerna finns myndigheter, organisationer, kommuner samt företag. Hur har ni arbetat för att få med fler viktiga aktörer i den nya aktionsplanen?
– Aktionsplanen ska synliggöra olika typer av åtgärder som kan bidra till ökad trafiksäkerhet. Därför har vi jobbat med att få olika typer av aktörer att delta, förklarar Therese Malmström, som är Trafikverkets samordnare.
– Fokus har legat på att visa på bredd, snarare än att få med så många aktörer som möjligt.

Aktionsplanen ska ses om ett skyltfönster som visar exempel på åtgärder och bredden av engagemang inom trafiksäkerhetsarbetet, framhåller hon.
– De åtgärder som beskrivs kommer inte att räcka för att vi ska nå nästa etappmål i Nollvisionen för 2030, men kommer att ge ett viktigt bidrag, säger Therese Malmström.
– Vår förhoppning är att fler aktörer tar del av de åtgärder som beskrivs i planen och hämtar idéer och inspiration kring åtgärder som man själv kan vidta för att bidra till att färre omkommer och skadas allvarligt i trafiken. Alla kan bidra på något sätt i arbetet.

Hur viktigt tror ni att samverkan mellan de olika aktörerna i aktionsplanen är för att lyckas med det svenska trafiksäkerhetsarbetet?
– Vi tror att det är jätteviktigt. Aktionsplanen är inte bara en rapport som publiceras med jämna mellanrum, utan bidrar även med ett fortlöpande samarbete och dialog med aktörerna som deltar, säger hon.

Hur följer Trafikverket upp aktionsplanen?
– Alla åtgärder i aktionsplanen följs upp årligen och sammanställs av Trafikverket i en rapport, säger Therese Malmström.
– Uppföljningen bygger på varje aktörs statusrapportering om sina egna åtgärder. Det innebär att Trafikverket löpande har en dialog med varje aktör.

Trafikverket kommer också att bjuda in till kunskapshöjande webbinarier inom de sex prioriterade insatsområdena som ingår i den nya aktionsplanen.
– Ökad kunskap inom områdena och kännedom om vad andra gör tror vi kommer ge ringar på vattnet och inspirera andra att ta med det man kan till sin egen verksamhet, säger Therese Malmström.
– Vi hoppas också att den ökade kunskapen om vad andra gör, bidrar till att aktörer krokar arm med varandra i gemensamma insatser.

Norge har under många år arbetat på ett liknande sätt med en aktionsplan för det norska trafiksäkerhetsarbetet. Kan det vara lite unikt för Norden att jobba på det här sättet med trafiksäkerhetsarbete?
– Att samverka mellan olika typer av aktörer – såväl myndigheter som organisationer, företag och akademi är något som Sverige gjort under lång tid och det brukat lyftas fram som ganska unikt i internationella sammanhang, säger Therese Malmström.

Under 2021 omkom 210 personer i den svenska vägtrafiken. Nästa delmål i Nollvisionen för Sveriges trafiksäkerhet är 133 döda i vägtrafiken 2030. Målet är en halvering av antalet omkomna i trafikolyckor – 266 personer. Antalet är ett medelvärde för antalet omkomna under åren 2017–2019.

På EU-nivå finns ett mål om att antalet döda i vägtrafiken i Europa ska vara nära noll år 2050. Etappmålet säger också att antalet allvarligt skadade i vägtrafiken ska minska med minst 25 procent till 2030.
– Utöver de av regeringen beslutade etappmålen finns även två så kallade aktörsgemensamma mål.  Två av de nya prioriterade insatsområdena i den nya aktionsplanen är kopplade dessa mål, berättar Therese Malmström.
– Det är områdena säker gångtrafik med fokus på fallolyckor och suicidprevention i vägtransportsystemet.

Målen har tagits inom ramen för den nationella samverkan som sker i Gruppen för Nollvisionen i samverkan (GNS).

Målen är:
*Antalet suicid inom vägtransportområdet, inklusive hopp från bro, ska minska mellan år 2020 och 2030.
*Antalet allvarligt skadade till följd av fallolyckor inom vägtrafiken ska minska med 25 procent mellan år 2020 och 2030.

Exempel på åtgärd på området Säker gångtrafik:
*Malmö stad analyserar singelolyckor bland oskyddade trafikanter och gör en fördjupad studie med särskilt fokus på fallolyckor bland äldre. Resultaten används för att ta fram åtgärder som genomförs kontinuerligt.

Exempel på åtgärd på området Suicidprevention:
*Umeå kommun inventerar kommunala broar med avseende på hoppskydd och tar fram en handlingsplan för de broar som eventuellt behöver hoppskydd.

”Ledarskap för säker vägtrafik” är det tredje nya området i aktionsplanen.
– Området handlar om att man genom ett starkt ledarskap inom såväl offentlig som privat sektor kan påverka trafiksäkerheten inom en rad olika områden, förklarar Therese Malmström.
– Trafiksäkerhet bör vara en naturlig del av företag och organisationers hållbarhetsarbete.

Genom upphandlingar kan ett företag till exempel bidra till nykter trafik genom krav på alkolås och rätt hastighet genom att ställa krav på hastighetsefterlevnad i köpta och utförda transporter.

MHF är en av 33 aktörer i den nya aktionsplanen. MHF har tagit på sig att genomföra flera åtgärder inom områdena nykter trafik, rätt hastighet och säker cykling.

– Jag tycker att aktionsplanen är en tillgång för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Att vi på MHF får sätt in vårt arbete i ett sammanhang med andra aktörer, konstaterar Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
– Det inspirerar också till nya samarbeten – vi kan göra mer tillsammans.

Några av MHF:s nya åtaganden i aktionsplanen: ”MHF verkar för en lagstiftning och rättspraxis som verkar förebyggande för rattfylleribrott. Det sker genom att stödja forskning på området via MHF:s trafiksäkerhetsfond och genom opinionsbildning i viktiga rättsfrågor, till exempel om straffansvar vid så kallad eftersupning.”

MHF ska också genom sin opinionsbildning ”verka för att trafiknykterhetsfrågorna får en ökad prioritet inom folkhälsoarbetet.”
– Vi tycker att det är viktigt med förebyggande insatser, så att det begås färre rattfylleribrott, förklarar Lars Olov Sjöström.
– Målet är inte bara att straffa de rattfylleribrott som begås, utan att arbeta för att rattfylleriet successivt minskar.

För att nå dit – behövs både förebyggande arbete på olika sätt, inte minst lokalt i samhället, menar han.
– Det kan handla om att ge stöd till personer som riskerar att utveckla ett alkoholberoende, den typen av insatser kommer även att få betydelse för trafiken, säger Lars Olov Sjöström.
– Att skapa fler alkoholfria miljöer i samhället, exempelvis i föreningslivet är också en viktig insats.

Ett annat av MHF:s åtaganden i aktionsplanen: ”MHF kommer att arbeta för att påverka och stödja kommuner och regionala aktörer att ställa krav på nykterhetsstödjande teknik vid sina upphandlingar.”
– MHF har fått projektmedel från Trafikverket för att påverka och stödja kommuner och regioner att ställa krav på alkolås och liknande teknik, säger han.

En av MHF:s åtgärder i planen är att driva opinionsbildning för ökad användning av ISA i syfte att öka hastighetsefterlevnaden. MHF har genomfört två förstudier som undersöker möjligheten och förutsättningarna för att införa ett villkorat körkortsprogram, för personer som fått sitt körkort indraget till följd av hastighetsöverträdelse.
– Vi kommer att fortsätta dialogen med framförallt Transportstyrelsen, för att få till en försöksverksamhet för körkort med villkor om ISA för fortkörare, säger Lars Olov Sjöström.

Några av MHF:s andra åtgärder i aktionsplanen:
*MHF utför utbildning för säker cykling, särskilt anpassad för nysvenskar och ungdomar.
*MHF informerar om vikten av att alltid vara synlig i trafiken. Som en del av det delar MHF ut reflexer för cyklister och fotgängare i stor omfattning, främst under perioden oktober–februari varje år.

Text: Mari Haglund
Foto: Mickes fotosida/Mostphotos