Under 2021 miste 192 personer livet i den svenska vägtrafiken. Det är en minskning med tolv personer jämfört med 2020, då 204 människor omkom. Det visar Transportstyrelsens preliminära statistik.
– Om de preliminära siffrorna för dödsolyckorna 2021 står sig även i den slutgiltiga statistiken, är det här mycket positivt, konstaterar Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
– Det skulle betyda att den positiva trenden vi har sett för dödstalen i trafiken under 2019 och 2020 fortsätter.
Vad tror vi om pandemins inverkan?
– Någon analys för 2021 är inte klar än. Trafikanalys rapporter visade att covidpandemin hade en viss påverkan på trafikflödet under 2020, säger han.
– Pandemin kan ha haft en viss inverkan under förra året, men jag tror inte att den har haft en avgörande betydelse.
1997 antog riksdagen Nollvisionen, som är det långsiktiga målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor i Sverige. 2022 fyller Nollvisionen 25 år.
Under 2019 miste 221 personer livet på de svenska vägarna. 2020 var antalet 204 personer. Delmålet i Nollvisionen för antalet döda i vägtrafiken 2020 var 220 personer. Det nya etappmålet i Nollvisionen för 2030 är 133 omkomna i trafikolyckor. Det är en halvering av antalet omkomna. Utgångsläget är 266 döda, som är ett medelvärde för 2017–2019.
– Ett etappmål om 133 döda 2030, det ska vi ha klart för oss är ett väldigt tufft mål, säger Lars Olov Sjöström.
Av de 192 omkomna 2021 var 113 bilister, 96 av dem hade färdats i personbil, övriga i lastbil eller buss. Den vanligaste olyckstypen bland bilister var mötesolyckor följt av singelolyckor.
Under 2021 förolyckades 25 motorcyklister. Det är en minskning jämfört med året innan där 28 motorcyklister omkom.
20 cyklister dödades under förra året 2021, det är lika många som året innan. 23 fotgängare miste livet efter att ha blivit påkörda av motorfordon, det är två personer färre än 2020.
Förra årets dödstal på 192 omkomna i vägtrafiken, är det lägsta antalet döda sedan Sverige började föra officiell olycksstatistik på 1930-talet.
– Den svenska vägtrafikolycksstatistiken föddes 1935, berättar Lars Olov Sjöström.
Till en början ingick bara motorfordonsolyckor i statistiken, 1935 omkom – 331 personer i vägtrafiken. 1936 hade man även lagt till fotgängare och cyklister i olycksstatistiken, då var dödstalet 420 personer. 1939 fanns det 250 000 bilar i Sverige. Det skriver forskaren Ulf Brüde i ”Sveriges trafik-säkerhet i ett 100-årigt perspektiv”.
Innan Sverige började föra en officiell vägtrafikolycksstatistik, dokumenterades trafikolyckorna i dödsorsaksstatistiken. Dödsorsaksstatistiken beskrev orsakerna till ett dödsfall som sjukdomar, olyckor eller trafikolyckor.
– Enligt dödsorsaksstatistiken för 1921 så omkom 205 personer i trafikolyckor det året. Det är nästan exakt samma siffra som 2020, då antalet var 204, berättar Lars Olov Sjöström.
– Det tycker jag är lite dråpligt, att dödstalet är nästan exakt samma hundra år senare.
Det är dock viktigt att komma ihåg att de inte hade samma precision i olycksstatistiken 1921 som vi har idag, utan man får mer se det som en ungefärlig skattning av dödsolyckorna, påpekar han.
– Det är positivt att dödsolyckorna har pressats tillbaka till samma nivå som 1920-talet.
Under 1920-talet ökade antalet dödade på väg från cirka 200 personer till 400 stycken. Den främsta orsaken var att antalet bilar (inklusive lastbilar och bussar) under samma tid ökade från 30 000 stycken till 140 000. Att jämföra med 2020, då fanns 4,9 miljoner bilar i trafik i Sverige, enligt Trafikanalys.
Text: Mari Haglund
Foto: MostPhotos
Fakta Olycksstatistiken
*Transportstyrelsen publicerar varje månad preliminär statistik över hur många som omkommit i vägtrafiken.
*I januari redovisas preliminära dödstal för hur många personer som mist livet under föregående år.
*I april redovisar Trafikanalys den fastställda, det vill säga den officiella statistiken, över antalet döda i trafiken för föregående år.
*Dödsfall till följd av sjukdom eller självmord utesluts ur den officiella statistiken.
Källa: Transportstyrelsen