Trafikverket har öppnat upp ansökan för aktörer som vill ansöka om bidrag för att sätta upp anläggningar för nykterhetskontroll i hamnar eller på andra platser i trafikmiljön. Foto: MHF

Regeringen gav i slutet av 2022 Trafikverket i uppdrag att dela ut 50 miljoner kronor till aktörer som vill driva anläggningar för nykterhetskontroll i hamnar eller på andra platser i trafikmiljön. Det är en nystart på ett tidigare regeringsuppdrag som inte slutförts.

Ägare till hamnar och andra aktörer som till exempel flygplatser, handelsplatser, logistik- eller distributionscentraler kan nu ansöka om investeringsbidrag för att etablera anläggningar för nykterhetskontroller.

Bidraget gäller nya anläggningar och blir högst tre miljoner kronor per anläggning för egenkontroll av förares alkoholpåverkan och högst tio miljoner kronor per anläggning för myndighetskontroll. En förutsättning för bidraget är att aktören tar på sig att driva anläggningen i minst fem år. Ansökningsprocessen öppnade i slutet av maj.
– Det är ett jättebra steg i rätt riktning. Det innebär att regeringen tar problematiken med alkohol och bilkörning på allvar, säger Tomas Jonsson, projektledare för MHF.

56 personer dödades i alkohol- och narkotikarelaterade trafikolyckor under 2022 av totalt 227 omkomna. Det visar Trafikverkets djupstudier. I 25 procent av alla trafikolyckor är alkohol och droger inblandat.

– Rattfylleriet är ett av våra enskilt största trafikproblem, säger Tomas Jonsson.
– Därför är det oerhört viktigt att vi kan hitta olika resurser från samhället, både från myndighetsutövning och från privata aktörer, där vi kan hjälpas åt både att förebygga och stoppa rattfylleri.

Trafikverkets ansökningsprocess öppnade i slutet av maj och sista datum för ansökan är den 7 augusti.
– Det finns två typer av ansökningskategorier. Den ena är för egenkontroll och där kan aktörer som har anslutning från sitt område till allmän väg ansöka, berättar Åsa Palmaeus Edlund, nationell planerare vid Trafikverket.

Det kan handla om allt från hamnar till distributionscentraler som ägs av åkerier.
– När det gäller delen med myndighetskontroll är det enbart hamnar som kan ansöka, då är polisen ansvarig för kontrollen.

Hur ser intresset ut såhär långt för att ansöka?
– Inga ansökningar har kommit in än. Det är några producenter av olika anläggningar som har hört av sig och visat intresse, säger Åsa Palmaeus Edlund.

Vad blir nästa steg efter den 7 augusti?

– Vi kommer då att gå igenom alla ansökningar. Om det skulle komma in fler ansökningar än det finns pengar till, kommer vi att prioritera sökanden utifrån högst trafikflöde, säger Åsa Palmaeus Edlund.
– Nykter trafik spelar en viktig roll för trafiksäkerheten. Vi välkomnar aktörer som vill skapa anläggningar för nykterhetskontroller att ansöka om bidrag, avslutar hon.

Automatiska nykterhetskontroller stoppar rattfulla förare från att köra ut från hamnar. MHF har genomfört två försöksprojekt 2013–2015 med alkobommar med goda resultat för att förebygga rattfylleri i hamnar i Göteborg och i Stockholm.

Trafikverket kommer att ge bidrag till anläggningar för egenkontroll och till anläggningar för myndighetskontroll.
Hur fungerar det vid en anläggning för myndighetskontroll?

– Där är det Polismyndigheten som är huvudansvarig för den automatiska nykterhetskontrollen, förklarar Tomas Jonsson.
– Det innebär att ingen förare kan vägra att lämna ett utandningsprov. Om en förare blåser positivt för rattfylleri, kommer polisen att rapportera brottet.

Fördelarna med automatiska nykterhetskontroller är att kontrollerna kan skötas på distans från en trafikledningscentral utan att man behöver ha personal på plats. Då behövs inte stora resurser från polis, tull och kustbevakning för att göra rutinmässiga nykterhetskontroller i en hamn. Polis tillkallas bara när en misstänkt rattfyllerist har stoppats.

Text: Mari Haglund