MHF:s förstudie har undersökt om ISA-teknik skulle kunna användas i ett villkorat körkortsprogram för fortkörare. Foto: Mari Haglund

Under 2018 återkallade Transportstyrelsen 18 234 körkort på grund av en väsentlig överträdelse, det vill säga fortkörning (i de flesta fall). Det betyder att hastighetsöverträdelse är orsaken till drygt hälften av alla körkortsåterkallelser.

MHF har i en förstudie undersökt möjligheten och förutsättningarna för att införa ett villkorat körkortsprogram med ISA-teknik för personer som fått sitt körkort indraget till följd av hastighetsöverträdelse.

Den 3 september på Tylösandsseminariet kommer MHF:s trafiksäkerhetschef Lars Olov Sjöström och Tomas Jonsson, projektledare på MHF, att berätta om resultaten av förstudien.
– Vi har försökt ta reda på förutsättningarna för att genomföra ett svenskt försök med ett villkorat körkortsprogram för personer som fått körkortet återkallat för fortkörning, berättar Lars Olov Sjöström.
– I vår förstudie har vi undersökt vad det finns för erfarenheter av att använda ISA-teknik för att påverka körbeteende för hastighetsefterlevnad.

Intelligent Speed Adaption (ISA) är en term för en rad tekniska system som hjälper förare att välja hastighet som överensstämmer med aktuell hastighetsbegränsning. Med hjälp av GPS-teknik registrerar ISA-systemet fordonets hastighet och jämför den med gällande hastighetsbegränsning just där fordonet befinner sig. På displayen visas i realtid gällande hastighetsbegränsning på vägen. Om hastighetsgränsen överskrids avges en ljud- eller ljussignal.

I MHF:s förstudie ingår en litteraturstudie där man har tittat på tidigare försök med ISA. 1999–2002 genomfördes storskalig försöksverksamhet med ISA i Borlänge, Lidköping, Lund och Umeå. Det var vid den tidpunkten världens största ISA-försök och omfattade 5 000 fordon. Projektet finansierades av dåvarande Vägverket. Resultaten från försöken var positiva.

Forskningsprojektet Grönt ljus genomfördes 2011–2012 med ISA-teknik som ett samarbete mellan Folksam, SalusAnsvar, MHF och Trafikverket. Projektet inleddes med att cirka 2 500 medlemmar i MHF i åldern 22–66 år och boende i södra Sverige erbjöds att delta i försöket. Erbjudandet innebar en möjlighet att sänka sin bilpremie upp till 30 procent om man inte överskred gällande hastighetsgränser.

Idag finns flera försäkringslösningar av den typen.
– Både det svenska försöket i fyra städer 1999–2002 och erfarenheterna från projektet Grönt ljus visar att det faktiskt går att ändra förares körstil i trafiken, säger Lars Olov Sjöström.
– ISA-teknik ger möjligheter att komma till rätta med problemet med höga hastigheter.

Svenskarna är dåliga på att hålla gällande hastighetsgränser och det är en av de stora utmaningarna för trafiksäkerheten. Trafikverket bedömer att nära 80 liv per år skulle sparas om alla höll hastighetsgränserna.

MHF har gjort två olika enkätundersökningar i förstudien. Den ena enkäten gjordes med förare som har fått sitt körkort återkallat på grund av hastighetsöverträdelse under 2018. Den andra enkäten skickades till riksdagsledamöter i trafikutskottet. Totalt har 51 förare och elva ledamöter i trafikutskottet svarat på enkäten eller telefonintervjuerna.
– Alla som har fått körkortet återkallat, har svarat att de skulle ha uppskattat om möjligheten med villkorat körkort med ISA funnits, berättar Lars Olov Sjöström.
– Därför tror vi att ett ISA-program skulle få många deltagare.

De ledamöter i trafikutskottet som svarat är försiktigt positiva till förslaget.
– Ledamöterna är angelägna om att ett villkorat körkortsprogram ska utformas på ett bra sätt, med tanke på rättssäkerhet och personlig integritet.

Varför valde ni att skicka ut enkäter och göra telefonintervjuer med de här två grupperna?
– För att ändra körkortslagstiftningen krävs förståelse och politisk vilja från våra beslutsfattare, säger han.
– Dessutom har det stor betydelse om det finns en acceptans från målgruppen för insatsen, det vill säga personer som har fått körkortet återkallat efter hastighetsöverträdelse.

Av de förare som fått körkortet indraget för fortkörning och deltagit i enkäten, uppger 94 procent att det har påverkat deras vardag negativt att bli av med körkortet. 11 procent uppger också att de har kört bil någon gång under återkallelsetiden.
– Det är många som behöver sitt körkort för att ta sig till jobbet och för att utföra sitt arbete, konstaterar Lars Olov Sjöström.
– En del av de som svarade på vår enkät, hade till och med förlorat jobbet på grund av körkortsåterkallelsen.

Att bli av med körkortet ställer till stora problem för många – man kan kanske inte skjutsa sina barn eller åka och handla mat.
– Bilen är en nödvändighet för många, för att få livet att fungera.

Vad skulle kunna vara nästa steg efter MHF:s förstudie?
– Vi tänker oss att nästa steg skulle kunna vara ett försöksprojekt i några län under en begränsad tidsperiod, förklarar han.
– Under försöket skulle förare som riskerar att få sitt körkort återkallat efter en hastighetsöverträdelse, kunna ansöka om att delta i försöket och få köra med ett villkorat körkort.

Sedan 2012 finns det permanent ett villkorat körkortsprogram med alkolås för personer som har dömts för rattfylleri. Programmet inleddes med en försöksperiod 1999. Sedan starten har Transportstyrelsen beviljat över 12 000 körkort med villkor alkolås. Ungefär åtta av tio av de som påbörjar alkolåsprogrammet genomför det och återfår därefter ett ovillkorat körkort efter villkorstiden.

MHF tror att det finns samhällsekonomiska vinster med att den som har fått sitt körkort indraget kan fortsätta att arbeta.
– Om man kan fortsätta leva sitt liv som vanligt med ett villkorat körkort, samtidigt som man tränas i att följa hastighetsgränserna, det tjänar både individen och samhället på, konstaterar Lars Olov Sjöström.
– I samband med ett försök kan man också mäta de samhällsekonomiska effekterna inför en eventuell permanentning.

Text och foto: Mari Haglund