Den nya rapporten ”Att minska antal dödade och skadade i trafiken – med fokus på polisens trafiksäkerhetsarbete” har granskat polisens trafiksäkerhetsarbete efter omorganisationen 2015. Studien har gjorts med bidrag från MHF:s fond för trafiksäkerhet.
Forskaren Stefan Holgersson har lett arbetet med studien. Han är docent vid Linköpings universitet och professor vid polishögskolan i Oslo. Han arbetar som polis i Norrköping. Stefan Holgersson har granskat polisens organisation i flera rapporter.
Den pensionerade polisen Sören Wictorsson har varit med och gjort studien. 2015 gjorde polisen en omorganisation.
– Polisens trafikövervakning och utredningsarbetet av trafikbrott i den nya organisationen fungerar inte särskilt bra, konstaterar han.
– Vi är noggranna med att poängtera i rapporten, att det inte är enskilda poliser som gör ett dåligt jobb, utan att det är ledningen som är inkompetent.
Trafikbrott är den typ av händelse som polisens ledningscentraler upprättar flest händelserapporter för, uppger studien.
– Det kommer signaler från trafikpoliser ute i landet, att det är meningslöst att skriva en brottsanmälan om grövre trafikbrott, berättar Sören Wictorsson.
– Anledningen ska vara att det finns få utredare och utredningsledare som har kompetens att utreda trafikbrott. Därför skrivs anmälningarna bara av (läggs ned).
Lars Olov Sjöström är MHF:s trafiksäkerhetschef.
– Rapporten visar med flera exempel att polisens trafiksäkerhetsarbete har försämrats i den nya organisationen, säger han.
”Polismyndighetens förmedlade bild av ett omfattande och intensifierat arbete med olika trafikbrott står i bjärt kontrast till det verkliga förhållandet”, står det i rapporten.
– Rapporten är väldigt tydlig i sin kritik.
Skillnaden mellan den bild som rapporten visar och den som Polismyndigheten målar upp är iögonfallande, konstaterar Sjöström.
– Det är inte samma verklighet som beskrivs.
Den bild som Polismyndigheten ger till regeringen och allmänheten av sitt trafiksäkerhetsarbete är en tillrättalagd verklighet, anser han.
– Det är verkligen oroande. Det är viktigt att regering och riksdag får en så objektiv rapport som möjligt om polisens trafiksäkerhetsarbete, säger Lars Olov Sjöström.
– Om man ska ha någon möjlighet att ta itu med de problem och svårigheter som kan finnas.
Regering och riksdag behöver ställa tydliga krav på polisens trafiksäkerhetsarbete, framhåller rapporten. Det är hård kritik som framförs: ”Om Polismyndighetens oförmåga inom trafiksäkerhetsområdet fortsätter, bör våra politiker överväga att överföra uppdrag och resurser till någon annan aktör än Polismyndigheten.”
– Om polisen ska utvecklas, då är det viktigt att man är en lärande organisation. En organisation som ständigt jobbar med förbättringar och som vågar vara självkritisk när det behövs, säger Lars Olov Sjöström.
Sören Wictorsson har varit med och skrivit rapporten. Han arbetade som trafikpolis i 23 år i Östergötland. Sören Wictorsson är polisiärt fullutbildad inom trafiksäkerhetsområdet, tillika utbildad polisiär instruktör, inom ämnena utryckningskörning för bil och mc, flygande inspektion, genomsnittsmätning, laser med mera. De sista sex åren av sin karriär var han ansvarig för polisens trafiksäkerhetsutbildningar på Polishögskolan.
– Ledningen säger att alla poliser ska arbeta med trafik, det funkar inte i verkligheten. Det tar lång tid att bli en erfaren trafikpolis, säger han.
Sören Wictorsson beskriver hur polisen under de senaste 30 åren i olika omgångar har utrett trafikpolisen.
– Från ledningshåll har man misskött det här i tre decennier. Det har dragits ned radikalt på trafikpoliser, berättar han.
– I mitten på 1980-talet fanns det 1 500 trafikpoliser i Sverige och i dag finns det 250–300 stycken.
”Flera personer i polisens högsta ledningsskikt har under lång tid verkat för att skapa något som ibland benämnts som ’allpoliser’”, skriver de i rapporten. Vidare står det: ”Det har inneburit att specialistenheter har skurits ned eller helt avskaffats.”
– Det tar tio år att bli fullfjädrad trafikpolis och gå alla specialutbildningar. Man måste också ut och träna i verkligheten för att bli erfaren, säger Sören Wictorsson.
– Man kan tycka att det är konstigt, att de som exempelvis är specialister på att kontrollera farligt gods, ska vara reservresurs till ingripandepolisen. De får inte jobba full tid med sitt specialområde.
För att kontrollera trafik och yrkestrafik behöver en polis ofta specialkunskaper.
– Ett tips kanske rings in som ett misstänkt rattfylleri, förklarar Wictorsson.
– Då när polisen stoppar föraren, då kanske polisen upptäcker andra brott – som exempelvis bristfällig lastsäkring. Det är ett brott som kräver specialkompetens och har polisen inte den befogenheten, då kan polisen inte lagföra brottet.
I flera delar av polisens arbete är det viktigt med specialkompetens, trafiken är ett sådant område.
– Det är svårt att ersätta en erfaren trafikpolis med en ”allpolis”, man är inte lika effektiv. En erfaren trafikpolis kan reglerna och har behörighet att ingripa, kommenterar Lars Olov Sjöström rapporten.
Polisledningen har som ambition att alla poliser ska arbeta med trafik. Det finns några områden i trafiken som alla poliser kan jobba med.
– Jag brukar säga att alla poliser som kommer från polisutbildningen ska kunna göra nykterhetskontroller, cykelkontroller och bälteskontroller i trafiken, berättar Sören Wictorsson.
Trafikkontroller av nykterhet, bälte och cykel ingår i grundutbildningen till polis.
– Manuell hastighetsövervakning ingår däremot inte i grundutbildningen, säger Wictorsson.
Att polisen arbetar och syns ute i trafiken är betydelsefullt av flera skäl. När polisen gör trafikkontroller, då upptäcks ofta andra typer brott.
– Polisen klarar upp stölder, narkotikabrott, hittar efterlysta personer, påträffar stulna bilar samt hittar illegala vapen, säger Lars Olov Sjöström.
Risken att bli kontrollerad av polisen är obefintlig på många vägsträckor i landet, visar studien. Trafikverket pekar på att omfattningen av polisens trafikövervakning medfört att upptäcktsrisken minskat, vilket har en väsentlig betydelse för regelefterlevnaden och möjligheterna att nå uppställda målsättningar och visioner, enligt rapporten.
– Det är jätteviktigt att polisen syns i trafiken. Det skapar trygghet och har en avkylande effekt på risktagarna, poängterar Sjöström.
Risken för att bli stoppad i en nykterhetskontroll är liten, står det i rapporten. I genomsnitt utförs det färre än ett utandningsprov per polis och arbetspass.
– Nykterhetskontrollerna ska vara tillräckligt frekventa, så att det är tydligt att det är vanligt med trafikkontroller, förklarar Lars Olov Sjöström.
– Det är viktigt både för att upptäcka rattfylleribrott, förebygga brott och för att öka den upplevda upptäcktsrisken.
Man har betonat att polisens manuella hastighetsövervakning är viktig för att minska antalet allvarligt skadade och döda i vägtrafiken. Den är dock på en så låg nivå att den inte får de effekter som är önskvärda, framgår det av studien. Den genomsnittliga manuella hastighetsövervakningen är 17 sekunder i veckan per 10 kvadratmeter.
En kombination av både automatisk och manuell hastighetsövervakning behövs, tror Lars Olov Sjöström. En fördel med manuella trafikkontroller, är att polisen kan kontrollera flera saker och upptäcka även andra brott.
– När poliser är ute och göra manuella hastighetskontroller, det kommer folk ihåg.
Trafiksäkerhetsarbetet utförs huvudsakligen i andra hand, på tidpunkter då det är ett lågt inflöde av inkommande samtal till polisens kommunikationscentraler, framhåller rapporten.
De trafikkontrollerna utförs inom några kilometer från den polisstation som polispersonalen utgår från. Kontroller på platser där körsträckan överstiger 10–15 minuter från centralorten, förläggs på tidpunkter då det i normalfallet är en låg arbetsbelastning i centralorten.
Om man tar rattfylleribrott som exempel. Vid vilka tider på dygnet är det effektivast att göra nykterhetskontroller?
– Kvällen, natten och helgen. Då är sannolikheten störst att man påträffar personer med hög promillehalt. Framåt morgonsidan kan man hitta dagen-efter-fylla, förklarar Sjöström.
I Polismyndighetens trafikstrategi uttrycks att polisens arbete i vägtrafikmiljö i så stor utsträckning som möjligt ska grunda sig på forskning och evidensbaserade arbetsmetoder, enligt rapporten. Ur en sådan aspekt är det viktigt att genomföra hastighetsövervakning och kontroll av nykterhet på platser och tider som har störst förutsättningar att bidra till att minska antalet skadade och döda i trafiken, slår rapporten fast.
– Det är viktigt att polisen planerar sitt trafiksäkerhetsarbete. Det vill säga att kontroller görs när risken för trafikolyckor är som störst och på tidpunkter då det är vanligare med rattfylleri, säger Lars Olov Sjöström.
Rapporten ”Att minska antal dödade och skadade i trafiken – med fokus på polisens trafiksäkerhetsarbete” har finansierats med bidrag från MHF:s fond för trafiksäkerhet. Berätta om MHF:s fond för trafiksäkerhet.
– MHF-fonden är en fristående stiftelse som har funnits sedan 1981, som finansieras med frivilliga gåvor, berättar Lars Olov Sjöström som är ordförande i fonden.
– Fonden stödjer forskning om alkohol, droger och trafiksäkerhet. Syftet är att färre ska dödas och skadas i trafiken.
I styrelsen för MHF:s fond för trafiksäkerhet, sitter ett flertal erfarna forskare och experter från trafiksäkerhetsområdet.
Berätta om MHF:s fond för trafiksäkerhet?
– MHF-fonden är en fristående stiftelse som har funnits sedan 1981, som finansieras med frivilliga gåvor, berättar Lars Olov Sjöström som är ordförande i fonden.
– Fonden stödjer forskning om alkohol, droger och trafiksäkerhet. Syftet är att färre ska dödas och skadas i trafiken.
I styrelsen för MHF:s fond för trafiksäkerhet, sitter ett flertal erfarna forskare och experter från trafiksäkerhetsområdet.
Text: Mari Haglund
Foto: MostPhotos