Snart är det dags för val. Motorföraren har undersökt var riksdagspartierna står i MHF:s hjärtefrågor. Alla partier anser att det är viktigt med nykterhetskontroller av flygpersonal.
Motorföraren har bett samtliga riksdagspartier att redogöra för sin linje i
tre viktiga trafiksäkerhetsfrågor.

Den första frågan vi ställde lyder: Hur ser ert parti på frågan – borde det göras fler nykterhetskontroller på flyget? Piloter får enligt lag inte dricka alkohol åtta timmar eller senare före flygning. I det ögonblick som besättningen träder i tjänst får den inte
vara onykter. Polisen får göra rutinmässiga nykterhetskontroller både ombord och utanför
planet. Antalet starter och landningar i kommersiell flygtrafik var 267 000 under 2017 i Sverige. Över tid har antalet nykterhetskontroller som polisen gör av svensk flygpersonal minskat. Under 2017 gjorde polisen 881 kontroller.
MHF anser att det borde göras fler nykterhetskontroller av flygpersonal.

– Man jobbar oerhört systematiskt med olika delar av flygsäkerheten i Sverige. Det
är självklart viktigt att nyktra piloter och kabinpersonal
är en del av säkerhetssystemet, säger MHF:s trafiksäkerhetschef Lars Olov Sjöström.
– Idag kontrolleras på tok för få av personalen i flygbesättningen i förhållande till antalet flygningar.
I stort sett alla partier har svarat att det
är viktigt att det görs nykterhetskontroller
av flygpersonal och de flesta är positiva till fler kontroller. Några partier anser att det
borde finnas ett krav på att kabinpersonalen måste blåsa innan de kliver på planet.
– Mitt intryck är att de flesta partierna är positiva till nykterhetskontroller på flyget,
konstaterar Lars Olov Sjöström.
– Flera av partierna anser att det finns särskilda skäl att säkerställa nyktra piloter
för att de ansvarar för så många passagerares liv.

Den andra frågan i valenkäten: Hur ställer sig ert parti till att låta polisen få göra rutinmässiga
drogkontroller i trafiken? Under 2017 anmäldes 13 804 drograttfylleribrott i Sverige. Den svenska polisen får inte slumpmässigt
drogtesta en förare, utan det måste finnas en föregående misstanke. Det skiljer
från rattfylleri.

När det gäller frågan om polisen borde få göra rutinmässiga drogkontroller i trafiken
är partierna delade i två läger. Hälften av partierna är positiva och anser att det borde
jämställas med kontrollerna för alkoholrattfylleri.
Andra halvan är mer tveksamma och tycker att nuvarande lagstiftning är bra. Flera av partierna tar upp integritetsaspekten som ett skäl.
Flera av partierna vill satsa på fler poliser och menar att det skulle leda till fler kontroller av både alkohol och droger i trafiken.

– Det är tydligt att partierna är splittrade i den här frågan. Några av partierna betonar den personliga integriteten, medan andra
framhåller trafiksäkerheten, säger Lars Olov Sjöström.
– Den personliga integriteten är alltid viktig, men många känner inte till att nuvarande
system innebär att flera tusen förare varje år blir oskyldigt misstänkta för drograttfylleri.
I dag bygger polisen upp skälig misstanke med hjälp av en så kallad ögonundersökning,
en metod som tyvärr har en hel del brister menar Lars Olov Sjöström.
–20–25 procent av de som tas med till blodprovstagning efter ögonundersökning,
visar sig vara oskyldiga, förklarar han.

– Med ett bra sållningsinstrument är felprocenten
mycket lägre. Det har visat sig till exempel i Norge, där den norska polisen använder salivtester för droger i trafiken. Den tredje frågan som Motorföraren ställt till partierna är: Hur ska vi minska antalet allvarligt skadade cyklister i trafiken anser ert parti? Under år 2017 omkom 26
cyklister i trafiken och cirka 2 000 skadades allvarligt. Trafikverket varnar för att antalet
allvarligt skadade cyklister fortsätter att ligga på en hög nivå. Cirka 240 cyklister skadades mycket allvarligt. Nära hälften av de mycket allvarligt skadade cyklisterna har fått en huvudskada, oftast i samband med singelolyckor.
Cyklister och cykelsäkerhet är ett område som borde prioriteras mer anser de flesta av partierna. Förslagen på hur det ska gå till
skiljer sig åt.

– De flesta av partierna vill åtgärda trafikmiljön exempelvis genom separering av cykelbanor, konstaterar Lars Olov Sjöström.

– Miljöpartiet och Sverigedemokraterna antyder också att det finns ett behov av att utbilda och påverka cyklisterna.
Vilka åtgärder vill MHF se för att minska antalet dödade och allvarligt skadade cyklister
i trafiken?

– MHF anser att det är viktigt att bygga en säker cykelinfrastruktur. Dessutom är det viktigt att cyklisterna, på samma sätt som andra trafikanter, får grundläggande kunskaper om trafikregler och risker i trafiken, framhåller Lars Olov Sjöström.

– Det behövs utbildning för både barn och vuxna. MHF ska utbilda nyanlända om cykling och lära nya svenskar att cykla trafiksäkert i projektet ”Jag kan cykla” under 2018.
– I dagens mångkulturella Sverige, behöver vi också göra riktade kunskapsinsatser mot våra nya svenskar som vill cykla. MHF arbetar med ett sådant projekt, berättar Lars Olov Sjöström.
Alla riksdagspartier tycker att trafiksäkerhet är viktigt. Den analysen gör han utifrån partiernas svar i valenkäten.
– Ett par av partierna verkar ha en mera samlad trafiksäkerhetsstrategi och ett större engagemang i trafiksäkerhetsfrågorna, konstaterar
Lars Olov Sjöström.
– Man får intrycket att det inte är så ofta som de förtroendevalda får frågor om just trafiksäkerhet. Därför finns det en viss osäkerhet i svaren, till exempel om olika myndigheternas ansvar.