Norge hade minst antal döda i trafiken i världen under 2017. Cirka 20 procent av dödsolyckorna är alkohol- eller drogrelaterade. Norge har tagit fram en ny åtgärdsplan för att tackla de utmaningar som återstår i trafiken.
Den 30 ma j arrangerade MHF och MA Rusfri Trafikk (MHF:s norska systerorganisation) ett nordiskt seminarium om droger i trafiken i Stockholm. Ett 30-tal personer deltog. Under 2017 miste 25 300 personer livet i den europeiska vägtrafiken enligt European Transport Safety Council (ETSC). Sett till antalet döda i trafiken per en miljon invånare hade Norge minst antal omkomna under förra året i världen, 106 personer. Sverige ligger på andra plats med 253 döda.
Anne Beate Budalen är rådgivare i trafiksäkerhet på MA Rusfri Trafikk. Hon föreläste på seminariet.
– Norge är bäst i världen. Vi hade minst antal omkomna i trafiken under förra året, säger hon. Vi har inte haft så låga dödstal sedan 1939.
Under 2017 miste 106 personer livet i trafiken i Norge och 665 personer skadades allvarligt. Delmålet för 2024 är att antalet omkomna och allvarligt skadade tillsammans inte ska överstiga 500 personer. Målet för 2030 är 350 döda och allvarligt skadade.
Norge har tagit fram en ny åtgärdsplan för trafiksäkerheten som sträcker sig från 2018 till 2021.
– Planen är ett samarbete mellan de olika ansvariga myndigheterna, offentliga aktörer och ideella organisationer, förklarar Anne Beate Budalen.
– MA är en av de organisationer som är med och arbetar med planen. Vi har egna områden och mål som vi har lovat att vi ska jobba med. Under 2016 omkom 29 personer i alkohol- och drogrelaterade trafikolyckor i Norge, vilket motsvarar 23 procent av alla döda.
Hur ska då Norge försöka minska antalet personer som mister livet i den olyckstypen?
Några av förslagen på åtgärder i nya planen:
Tullen ska få samma befogenheter som polisen att göra nykterhetskontroller, krav på att alla fordon som används vid uppkörning för körkort ska ha alkolås samt att ett alkolåsprogram för dömda rattfyllerister införs.
– MA kommer att arbeta för att statistik tas fram över hur många av fordonen i Norge som är utrustade med alkolås, berättar Anne Beate Budalen.
Varje år stoppar den norska polisen cirka 10 000 förare misstänkta för rattfylleri och drograttfylleri. Norge införde 2012 fastställa koncentrationsgränser för 28 rusgivande preparat i trafiken, gränserna motsvarar de norska promillegränserna för alkohol, som är 0,2 promille, 0,5 samt 1,2.
Sommaren 2015 började Utrykningspolitiet (trafikpolisen) använda ett screeninginstrument för narkotika, ett analysinstrument som tar prov genom salivtest.
– Idag har vi 24 instrument. Det är bara Utrykningspolitiet som använder det. Alla poliser som använder det har gått på utbildning, berättar Grethe Brennhovd Clausen på Utrykningspolitiet.
Utrykningspolitiet har 300 poliser runtom i Norge.
– Vi testar inte alla förare, utan vi tar prov i de fall där vi misstänker att en förare är drogpåverkad eller om det rör sig om en
person som tidigare dömts för drograttfylleri, förklarar Grethe Brennhovd Clausen.
– Om vi får ett positivt utslag, då går vi vidare med ett blodprov, säger hon.
– Att ha ett screeninginstrument för narkotika är ett effektivt hjälpmedel för polisen.
Text & bild: Mari Haglund
Fotnot: Den norska polisen får göra slumpmässiga
drogtester i trafiken utan föregående misstanke. Till skillnad mot den svenska polisen som inte får drogtesta en förare om misstanke saknas.