Den nedåtgående trenden för polisens nykterhetskontroller fortsätter. Mellan januari och juni gjorde polisen en halv miljon utandningsprov. Foto: Lennart Angermund/MostPhotos

Lars Olov Sjöström är MHF:s trafiksäkerhetschef.
– Det är tydligt att polisen, trots alla löften om bättring, inte tar sitt ansvar för de viktiga insatserna mot rattfylleri.

Mellan januari och juni gjorde polisen ungefär 500 000 utandningsprov i trafiken, en minskning jämfört med året innan då siffran var 593 700. Det visar polisens preliminära statistik.
– Det är tydligt att polisen, trots alla löften om bättring, inte tar sitt ansvar för de viktiga insatserna mot rattfylleri, konstaterar Lars Olov Sjöström.
– Även om vi räknar med en tidsmässig eftersläpning i rapporteringen av utandningsproven, står det klart att den negativa utvecklingen fortsätter.

Nykterhetskontrollerna har minskat stadigt över tid och har under de senaste åren legat på runt 1,1 miljoner per år.
– Trafikanternas allmänna uppfattning är att idag är polisen ganska sällan ute i trafiken och kontrollerar förare, säger Lars Olov Sjöström.
– Det intrycket har inte förändrats av Polismyndighetens strategi för trafiken från 2016.

När polisen gör trafikkontroller, upptäcker polisen ofta flera brott.
– Det är inte ovanligt att polisen också kan klara upp narkotikabrott, stölder samt hitta efterlysta personer i samband med kontrollerna. Det talar för att trafikkontrollerna bör ha hög prioritet i polisarbetet.

Mellan januari och juni anmäldes 7 527 drograttfylleribrott och 6 143 brott av rattfylleri och grovt rattfylleri. Det visar preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet.

Forskningen pekar på att om man ökar antalet utandningsprov leder det till en högre upplevd upptäcktsrisk, vilket i sin tur leder till en högre allmänpreventiv effekt. Det visar rapporten Förstudie om antal alkoholutandningsprov i trafiken, som Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har gjort.
– VTI:s studie visar att ett ökat antal utandningsprov leder till en högre upplevd upptäcktsrisk. Det leder i sin tur till positiva förebyggande effekter, förklarar Lars Olov Sjöström.
– Det finns exempel från olika delar av världen på att en tydlig ökning av nykterhetskontrollerna ger mätbara effekter på trafiksäkerheten.

Trafikverket har tagit fram en aktionsplan för säker vägtrafik för åren 2019–2022. Planen fokuserar på rätt hastighet, nykter trafik och säker cykling. 14 aktörer medverkar och en av dem är Polisen.

Några av polisens åtgärder:
*Polisen ska öka insatserna inom trafiken med fokus på hastighet och nykterhet.
*Polisen ska göra utandningsprov på platser spridda i tid och rum och på det sättet höja den upplevda upptäcktsrisken, för att nå en högre allmänpreventiv effekt.
*Varje förare som stoppas ska få blåsa i polisens sållningsinstrument för rattfylleri.
*Riktade kontroller ska göras vid specifika platser och tider där det finns risk för att det förekommer onyktra förare.

Vad anser MHF om polisens åtgärder i aktionsplanen?
– Alla de här åtgärderna är angelägna. Men jag är förvånad över är att polisen inte har satt upp några mätbara mål för sina åtgärder, säger Lars Olov Sjöström.
– Om polisen ska öka sina insatser när det gäller nykterhet och hastighet, då borde ökningen gå att mäta, exempelvis antalet utförda nykterhetskontroller och hastighetskontroller.

Text: Mari Haglund
Foto: Lennart Angermund/MostPhotos