Under 2018 gjorde polisen 1,1 miljoner nykterhetskontroller i Sverige uppger polisen. Polisregion Mitt har provat en ny metod för att arbeta med nykterhetskontroller. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har utvärderat arbetet. På Tylösandsseminariet berättade Polisen och VTI om försöket.
Metoden som polisen har testat handlar om att öka den subjektiva upptäcktsrisken för rattfylleri (känslan av risken för att bli upptäckt av polisen för trafikbrott) i kombination med kommunikationsinsatser i olika typer av media. Nykterhetskontroller på 20 minuter görs på olika tider och på olika platser.
– Det handlar dels om att man vill göra en viss mängd kontroller, samt sprida ut dem i tid och på olika platser, så att polisen blir synlig på fler ställen. Sammantaget vill man öka den upplevda upptäcktsrisken hos allmänheten, förklarar Åsa Forsman, senior forskare vid VTI.
Försöket genomfördes under perioden september 2018 till februari 2019. Lokalpolisområden Enköping/Håbo, Norduppland, Västerås och Uppsala deltog.
– Vi har känt att vi inom polisen har fått en ökad förståelse och motivation för trafiksäkerhetsarbetet, säger Maida Klasson, projektledare hos Polisen.
Inget av polisområdena kom upp i önskat antal kontroller per vecka. Men totalt sett gjorde polisen fler utandningsprov under försöksperioden än innan försöket inleddes. En del av arbetet med att öka den upplevda upptäcktsrisken, handlar om att nå ut till allmänheten med information om att polisen gör nykterhetskontroller. Polisen informerade om kontrollerna på polisens hemsida och Facebook-sida samt via massmedia.
VTI har utvärderat metoden genom att göra en enkätstudie och en webbpanel före och efter försöket. Huvudfrågan var: på en typisk resa hur sannolikt är det att du blir stoppad av polisen och får göra utandningsprov?
– Totalt sett visar inte utvärderingen några effekter på en ökat subjektiv upptäcktsrisk, berättar Åsa Forsman.
– Vi kan se att den upplevda upptäcktsrisken är högre hos den som själv blivit stoppad i en kontroll eller som känner till någon som blivit stoppad.
Känslan av upptäcktsrisk är också högre hos den som ofta sett inlägg i sociala medier om poliskontroller.
– Resultaten tyder på att principerna är bra, om polisen lyckas med det här, kommer man antagligen att lyckas höja upplevda upptäcktsrisken, säger Åsa Forsman.
– Men polisen behöver göra förändringar när de utvecklar arbetsmetoden.
VTI tror att polisen behöver göra fler kontroller och använda fler kommunikationskanaler.
Tidigare forskning visar att om man ökar antalet prov leder det till en högre subjektiv upptäcktsrisk vilket i sin tur leder till en högre allmänpreventiv effekt.
”När polisen har kommit upp till rätt antal nykterhetskontroller enligt plan bör en ny mätning av upptäcktsrisken göras”, skriver polisen.
Vad menas med rätt antal kontroller?
– Man baserar metoden på forskning och erfarenheter från Australien. Där man har räknat fram en tumregel för hur lång tid polisen bör göra en trafikkontroll (20 minuter) och hur många trafikkontroller (alltså inte antal utandningsprov) polisen bör göra per vecka för att uppnå en ökad upplevd upptäcktsrisk, förklarar Åsa Forsman.
– Första steget är att komma upp i rätt antal kontroller utifrån den australienska metoden. I nästa steg får den svenska polisen göra en ny utvärdering och sätta upp mål för antalet kontroller utifrån sina förutsättningar.
Text: Mari Haglund
Foto: Larm-Söderhamn/MostPhotos