Dödsolyckan inträffade 25 november 2020 i Vankiva i Hässleholms kommun. Lastbilschauffören hade 2,37 promille alkohol i blodet när han frontalkrockade med en personbil. Paret som färdades i bilen, 61 och 57 år gamla, omkom. I samband med kollisionen slungades olycksbilen bakåt och kolliderade med en annan bil, vars förare, en kvinna i 40-årsåldern skadades och fick föras till sjukhus.
Vid polisens husrannsakan i lastbilen hittades flera tomma starkölsburkar, fem tomma ölflak och ett ölflak med 20 burkar.
Lastbilschauffören kringgick alkolåset genom att låta lastbilen vara i gång under 27 timmar. MHF Test Lab har gjort en teknisk undersökning av alkolåset och lastbilen. Den tekniska undersökningen visar att det inte finns något som tyder på att alkolåsfunktionen kopplats förbi eller kringgåtts elektroniskt, utan alkolåset har fungerat som det ska.
– Man ska veta att lastbilschauffören var nykter när han satte sig i fordonet och blåste i alkolåset, säger Tomas Jonsson, vd för MHF Test Lab.
– Han har sedan börjat dricka alkohol senare under färden.
Hur kunde lastbilschauffören kringgå att blåsa i alkolåset under 27 timmar – genom att hålla motorn i gång?
– Den här typen av alkolås fungerar så att föraren får blåsa när den startar fordonet och får sedan göra ett nytt blås vid längre stopp – som en halvtimme, förklarar Tomas Jonsson.
– Lastbilschauffören i Vankiva-olyckan har kommit på att om han inte stänger av motorn alls och är nykter när han startar och fortsätter att ha motorn i gång, då behöver han inte aktivt blåsa i alkolåset.
Lastbilschauffören, en man i 40-årsåldern, döms av Hässleholms tingsrätt till fängelse i fyra år och sex månader. Mannen döms för grovt vållande till annans död, grovt vållande till kroppsskada, grov vårdslöshet i trafik samt grovt rattfylleri. Ingen part i målet har överklagat domen, vilket betyder att den står fast.
”Mannen har genom sin körning tagit ett medvetet risktagande och uppvisat uppenbar likgiltighet för andra människors liv” skriver tingsrätten i domen. Vidare skriver rätten ”tingsrätten har som framgår gjort bedömningen att hans agerande i det närmaste kan anses som uppsåtligt brott”.
– Rättspraxis har tidigare varit som mest tre års fängelse vid liknande domar. Det här är en ovanlig dom, konstaterar Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
– I det här fallet är det uppsåtsfrågan som är avgörande för den strängare påföljden.
Ur MHF Test Labs sakkunnigutlåtande om att mannen låtit lastbilen vara i gång i 27 timmar: ”På detta sätt har föraren medvetet och med uppsåt kunnat avstå från att blåsa i alkolåset.”
– Domaren bedömer att i det här fallet har det till viss del funnits ett uppsåt, att det har varit en planerad gärning. Genom att vi har kunnat bevisa hur han har kringgått alkolåset, säger Tomas Jonsson.
– De dömer ju utifrån MHF Test Labs utredning.
Domens utfall tycker han är positivt på det sättet, att tingsrätten tar höjd för att människor som medvetet planerar och går runt säkerhetsutrustningar och utsätter andra människor för livsfara faktiskt får ett kännbart straff.
Ett år innan Vankiva-olyckan – i november 2019 togs lastbilschauffören för att ha kört rattfull i lastbilen. Han blev av med körkortet under några månader.
– Mannen har tidigare åkt fast för rattfylleri. Det borde ha varit första indikationen för den här arbetsgivaren, att man faktiskt skulle ha haft lite extra koll på den här mannen, säger Tomas Jonsson.
Arbetsgivaren har trots kraftiga indikationer på att föraren kan ha haft alkoholproblem valt att inte följa upp blåsningarna i alkolåset och dessutom slarvat med låsets kalibrering.
När det framkommer till en arbetsgivare att en medarbetare tidigare framfört samma lastbil berusad så måste alla larmklockor ringa, framhåller Tomas Jonsson.
Arbetsgivaren har omfattande skyldigheter att förebygga ohälsa och olycksfall.
– I vår utredning kunde vi konstatera att alkolåset indikerat på alkoholvärden över laglig gräns eller stoppat lastbilen från att startas vid närmare 90 tillfällen under tio månader innan olyckan, säger han.
Dessutom kunde MHF Test Lab konstatera att liknande allvarliga förfarande som kring olyckan skett vid minst 15 andra tillfällen.
– Om arbetsgivaren tagit tag i det här problemet i tid – då hade människoliven i Vankiva-olyckan kunnat räddats. Lastbilschauffören kunde ha fått vård och rehabilitering i tid, konstaterar Tomas Jonsson.
Vad skulle man rent tekniskt kunnat ha gjort för att förhindra att en lastbilschaufför kan undgå att blåsa i ett alkolås genom att ha fordonet i gång i 27 timmar?
– I det här fallet hade kunnat aktivera funktionen med återblås. Då hade lastbilschauffören kontinuerligt varit tvungen att blåsa i alkolåset under färd.
Det som hände i Vankiva-olyckan är extremt ovanligt, poängterar han.
– I Sverige har vi 250 000 alkolås i yrkestransporter som stoppar rattfulla körningar varje dag. De här systemen fungerar väldigt bra, säger Tomas Jonsson.
Text: Mari Haglund
Foto: Tomas Jonsson