Regeringen föreslår i ett utkast till en lagrådsremiss att maximistraffen för grov olovlig körning och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till ett år. Syftet är att det ska bli möjligt för polisen att direkt frihetsberöva en person som exempelvis stoppas misstänkt för rattfylleri eller som kör utan körkort.
Det handlar om personer som gång på gång återfaller i grova trafikbrott. Det regeringen vill komma åt är möjligheten att häkta återfallsförbrytare och på det sättet hindra dem från att återfalla i brott. I dagens läge får man bara häkta en misstänkt person om brottet har minst ett års fängelse i straffskalan.
– Jag tycker att det här är ett tydligt försök att försöka stävja återfall i grova trafikbrott, som olovlig körning och rattfylleri, konstaterar Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
– Vi vet att återfallsrisken för de här individerna är hög. Ofta hinner de köra onyktra många gånger innan polisen hinner gripa dem igen. Att få stopp på dem handlar om att skydda och rädda liv i trafiken.
Regeringen föreslår också att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år.
– Det innebär att man måste göra en avvägning mot andra typer av brott med samma straffpåföljd. Men från MHF:s sida stöder vi förslaget till lagskärpning, förklarar Lars Olov Sjöström.
För den som idag döms för grovt rattfylleri blir påföljden oftast fängelse eller skyddstillsyn, men fortfarande kommer närmare en tredjedel undan med villkorlig dom, en påföljd utan åtgärd för eventuellt missbruk.
– Om påföljden för grovt rattfylleri skärps – då kanske fler rattfyllerister kommer att dömas till fängelse eller skyddstillsyn, påföljder som innehåller missbruksvård.
Regeringen föreslår att den som återfaller i rattfylleribrott som normalpraxis ska dömas för grovt rattfylleri. Cirka 20 procent av de personer som döms för rattfylleri återfaller inom fem år, enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
– De förslagna lagskärpningarna anser MHF är ett steg i rätt riktning. De riktas mot ett känt problem – personer som återfaller i grova trafikbrott, säger Sjöström.
– Jag bedömer att det finns ett stöd för de här förslagen från allmänheten. Det verkar även finnas en samsyn hos riksdagspartierna i den här i frågan.
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har nyligen släppt rapporten ”Analys av lagföringar med avseende på rattfylleribrott”. Seniorforskaren Åsa Forsman har granskat alla lagföringar under perioden 2007–2018 där rattfylleri eller grovt rattfylleri ingår som ett av brotten. Studien baseras på ett utdrag ur lagföringsregistret. Rapporten har finansierats med bidrag från MHF:s fond för trafiksäkerhet.
I en del av studien undersöks lagföringar för rattfylleri under perioden 2012–2018. Den vanligaste typen av rattfylleribrott att bli lagförd för är alkoholrattfylleri av normalgraden (41,7 procent), visar studien. Näst vanligast är rattfylleri under påverkan av narkotika av normalgraden (31,2 procent), följt av grovt rattfylleri (25,3 procent).
Endast 0,4 procent av rattfylleristerna lagfördes för grovt rattfylleri under påverkan av narkotika (drograttfylleri) under perioden.
Det är få personer som döms för grovt drograttfylleribrott. För att en person i dagens läge ska dömas till grovt rattfylleribrott på grund av narkotika, krävs att det går att visa att föraren har varit avsevärt påverkad eller kört på ett trafikfarligt sätt.
Regeringen föreslår att återfall i rattfylleribrott som normalpraxis ska ge påföljden grovt rattfylleri och att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år.
– Om de här förslagen blir verklighet, skulle det kunna leda till att fler drogpåverkade förare kommer att dömas för rattfylleri under påverkan av narkotika grovt brott, konstaterar Lars Olov Sjöström.
– Det här skulle kunna vara ett sätt att komma åt problematiken att så få döms för grovt drograttfylleribrott.
Straffminimum för grovt rattfylleri har inte ändrats sedan år 1990.
– Det innebär att även om lagförslaget ger utrymme för skärpta maximistraff, vet vi inte riktigt hur rättspraxis kommer att vara för brottet. Det vill säga om man kommer att utnyttja den möjligheten, säger Lars Olov Sjöström.
– Det finns en risk med det, att det kanske inte får den effekt som lagstiftaren har tänkt sig.
Utkastet till lagrådsremiss är ute på remiss. MHF är i stora drag positiv till förslagen.
– Vi kommer nu att lämna vårt remissyttrande. MHF kommer att trycka på att bakomliggande orsaker till rattfylleri som beroende och missbruk har betydelse för vilka påföljder som är lämpliga, avslutar han
Fotnot: Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Text: Mari Haglund
Foto: MostPhotos