En internationell enkätundersökning, ESRA (E-survey of Road Users Attitudes), har genomförts i 32 länder. Forskare från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har analyserat delar av enkäten. Den presenterades i studien ”Svenska trafikanters inställning och beteende avseende trafiksäkerhet – resultat från en internationell enkätundersökning” under våren 2021.
I studien har forskarna jämfört Sverige med nio andra länder med liknande nivå av trafiksäkerhet.
– Vi valde att jämföra Sverige med länder som har ungefär samma grundförutsättningar när det gäller trafiksäkerhet och infrastruktur. Detta för att jämförelsen skulle bli relevant och intressant, säger Anna Vadeby, senior forskare i trafiksäkerhet vid VTI.
ESRA:s internationella enkätundersökning genomfördes i december 2018 i 32 länder tillhörande totalt fem olika kontinenter. Målet per land var ett deltagande på tusen personer, varav cirka 750 personer skulle ha körkort och ha kört minst 150 mil med bil de senaste sex månaderna. Totalt deltog drygt 35 000 personer från 32 olika länder.
Den svenska enkätundersökningen genomfördes 17–30 december 2018 och hade 987 deltagare. Undersökningen utformades som en webbenkät.
– Vi kunde se att svenskarna uppgav att de i högre utsträckning kör för fort på motorväg och landsväg än vad man gör i andra länder, berättar Anna Vadeby.
Sverige hade högst andel när det gäller hastighetsöverträdelser på motorväg med 81 procent, följt av Finland med 78 procent, Schweiz 76 procent och Danmark 74 procent. Bäst på att följa hastighetsgränserna är man i Australien.
– När det gäller varför svenskarna kör för fort, verkar man ha en övertro på sin egen förmåga. Man tror också att man har mer att vinna på att köra för fort än att vad man förlorar, man tror inte att man utsätter sig för någon högre risk, säger Anna Vadeby.
– I tätort är det mycket färre svenskar i undersökningen som anger att de kör för fort. Det kan ju vara för att man inser att man utsätter barn och andra oskyddade trafikanter för fara.
En slutsats i studien är att när svenskarna kör fört fort eller kör med mobilen i handen handlar det inte om kunskapsbrist om lagar och regler eller rena misstag, utan man gör ofta medvetet fel.
– Man inser kanske inte att man utsätter sig själv och andra för risken att orsaka en trafikolycka, säger Anna Vadeby.
I rapporten föreslår VTI insiktshöjande åtgärder, införande av tekniska system, mer övervakning och böter för att komma åt problemet.
När det gäller att köra alkoholpåverkad ligger Sverige lägst i undersökningen jämfört med andra länder. Andelen som svarade att de kört bil efter att ha druckit alkohol någon gång under de senaste 30 dagarna var åtta procent i Sverige.
– Det har man sett i tidigare studier också, att det finns en stark norm i Sverige för att det är oacceptabelt att köra rattfull, konstaterar Anna Vadeby.
I nästan hundra år har det funnits ett folkligt engagemang kring rattfyllerifrågan i Sverige. Det framhåller Lars Olov Sjöström som är MHF:s trafiksäkerhetschef.
– MHF kom till för 95 år sedan på grund av att rattfylleriet var ett utbrett problem i Sverige, säger han.
– Det finns ett stort stöd hos allmänheten för den svenska rattfyllerilagstiftning. Jag tror att det skulle vara möjligt att få ett liknande stöd på sikt för det här med hastighet också.
För att mäta hur olika områden inom trafiksäkerheten utvecklar sig använder sig Trafikverket av indikatorer som är kopplade till mål. Målet för hastighetsefterlevnaden på statligt vägnät 2020 var 80 procent, det uppnåddes inte. 49,4 procent följde hastig-hetsgränsen, enligt Trafikverket.
I den internationella undersökningen utmärkte sig svenskarna, genom att vara det land där högst andel uppgav att de kör för fort på motorväg.
– Man kan tänka sig att allmänheten ser hastighetsgränser som ett sätt för myndigheterna att bestämma över den enskilde, konstaterar Lars Olov Sjöström.
VTI:s tanke om att det behövs insiktshöjande åtgärder, tror han är ett gott förslag.
– Man kan inte enbart jobba med övervakning och kontroll. Myndigheterna måste också arbeta med att påverka människors attityder och beteende i trafiken, säger Lars Olov Sjöström.
– För att man som förare verkligen ska reflektera över varför man inte ska köra för fort, måste man kanske visa med tydliga exempel varför hastigheten har betydelse vid en kollision.
Som exempel: En fotgängare klarar sig oftast vid en krock med en bil i 30 km/tim, men de flesta överlever inte om bilen kör i 50 km/tim.
– Om man som förare inte förstår varför man har satt en viss hastighetsgräns, då finns det en stor risk att man fortsätter att köra för fort, säger Lars Olov Sjöström.
Text: Mari Haglund
Foto: MostPhotos