Foto: Katja Kircher/MostPhotos

– Det är svårt att bevisa att det är trötthet som ligger bakom en trafikolycka, säger Anna Anund, forskningschef vid VTI.

Fyra av tio bilister ger sig ibland ut i trafiken, trots att de är för trötta för att vara säkra förare, visar en undersökning från för-säkringsbolaget If. Undersökningen bygger på 1 011 intervjuer.

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har gjort flera studier på trötthet i trafiken. Riskgrupper är framförallt unga förare, yrkesförare, skiftarbetare och förare med sömnstörningar.

I cirka 20 procent av alla trafikolyckor är trötthet en bidragande orsak enligt VTI. Samtidigt som det varierar mycket mellan olika studier hur vanligt det är att trötthet tros ligga bakom en trafikolycka, allt från 10 till 40 procent.

– Hur stor olycksrisken är i samband med trötthet beror på många olika faktorer, förklarar Anna Anund.
– Att det ska ske en trafikolycka på grund av trötthet är ju sannolikt mycket större mitt i natten, om en förare har sovit för lite och kört under lång tid utan rast.

Trötthet kan uppstå i olika typer av trafiksituationer. Det kan vara jobbigt för en bussförare att köra i Stockholm i en stressig trafikmiljö. Men även uttråkning kan innebära risker, som att sitta och köra på en motorväg i flera timmar. Det kan också göra dig sömnig menar hon. Eller köra långa pass som yrkeschaufför i lastbil.

Vad ska man tänka på om man ska ut och köra längre sträckor?
– Att du är utvilad när du börjar köra, att du har sovit minst sex timmar och ätit ordentligt. Tänk på att ta rast med jämna mellanrum. Var uppmärksam på om du börjar bli trött, säger Anna Anund.

Det allra bästa om du är trött och kör mitt i natten, är att stanna vid vägkanten och sova 15–20 minuter. Att dricka kaffe hjälper också.
– En del tror att det hjälper att äta godis, sjunga eller veva ned fönstret. Det är nog mer effektivt mot tristess.

Hur ofta du behöver ta rast när du är ute och kör finns det inga säkra vetenskapliga belägg för. Sömnighet bakom ratten påverkar körningen ungefär lika mycket som 0,5–0,8 promille alkohol visar forskning, vilket mot-svarar att dricka 2–3 glas vin.

Trötthet i trafiken regleras av tredje paragrafen i Trafikförordningen: ”fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt.”

Det är mycket svårt att bevisa att en trafikolycka beror på att föraren har varit nära att somna bakom ratten. För att kunna bevisa det, krävs det nästan att föraren själv erkänner att den har varit trött.
– För trötthet finns det ingen biomarkör i blodet som vi kan mäta, som det gör exempelvis för alkohol. Om en förare har mer än 0,2 promille alkohol i blodet, då går det att bevisa att det rör sig om rattfylleri, förklarar Anna Anund.

Polisen i Kanada använder sig av en checklista med frågor som ställs till en förare som varit inblandad i en trafikolycka. Checklistan används för att det ska bli lättare för polisen att bedöma om olyckan kan ha orsakats av att föraren har somnat bakom ratten.

I ett VTI-forskningsprojekt testades metoden hos polisen i Åtvidaberg och Kisa, Mölndal samt Umeå under ett halvår. Anna Anund redovisade resultatet i VTI-rapporten ”Riktlinjer och observationsunderlag för att avgöra om en olycka har orsakats av att föraren somnat eller nästan somnat” (2008).
– Försöket med checklistan var otroligt lärorikt. Det blev en ögonöppnare för polisen, innan frågade de inte ens förare om en olycka kunde bero på trötthet, berättar Anna Anund.

Checklistan består av två steg, om föraren svarar ja på någon av frågorna, går man vidare med nästa steg.
– I första steget ställer man grundläggande frågor som: Hur många timmar har du sovit? Har många timmar i sträck har du kört? Har du sömnproblem? förklarar Anna Anund.
– Om då föraren svarar enligt vissa kriterier, då går man vidare med nästa steg. I steg två gör polisen en mer noggrann undersökning med inriktning på trötthet.

Hos den svenska polisen har checklistan aldrig använts mer än i försöksprojektet.

Ett område som Anna Anund anser att det behövs mer forskning på är hur trötthet kopplat till alkohol påverkar de som kör dagen efter att de har druckit.
– De förare som kör dagen efter att de har druckit alkohol, är ofta mycket trötta. Det finns en jättestark koppling mellan alkohol och trötthet. Alkohol är väldigt jobbigt för kroppen, säger hon.
– Det är ett område man skulle vilja göra mer forskning på. Vi vet mycket lite om hur stor olycksrisk det innebär att köra dagen efter att du har druckit kopplat till trötthet.

Text: Mari Haglund
Foto: Katja Kircher/MostPhotos