Under 2019 inledde Tullverket 59 förundersökningar om rattfylleri under påverkan av narkotika, det vill säga drograttfylleri. 2020 hade antalet ökat till 86 stycken. Enligt tullen har påföljden endast i några fall blivit fängelse. Ofta blir domen strafföreläggande eller villkorlig dom.
Tullverket vill se en översyn av rattfyllerilagstiftningen. Önskemålet är att rattfylleri under påverkan av narkotika ska betraktas som grovt brott, när en drogpåverkad yrkesförare kör ett tungt fordon.
– En 20 ton tung lastbil som körs av en drogpåverkad chaufför är en potentiell dödsfälla. I de fall olyckor inträffat är det ofta med mycket allvarlig utgång, säger Martin Petersson, chef för Tullverkets kontrollavdelning i en kommentar.
Utgångsläget borde vara att det betraktas som ett grovt brott att köra ett tungt fordon drogpåverkad, menar han.
– Då kan chaufförerna frihetsberövas och hållas borta från vägarna.
Tullverket kan idag inte frihetsberöva en narkotikapåverkad förare direkt på plats. En åtgärd som omedelbart skulle hindra dem från att åka vidare på de svenska vägarna. Orsaken är att man i dagens läge bara får häkta en misstänkt person om brottet har minst ett års fängelse i straffskalan. Rattfylleri av normalgraden har bara sex månaders fängelse som maxpåföljd.
– Det är viktiga synpunkter som Tullverket framför. Det är synpunkter som beslutsfattarna borde ta på största allvar, konstaterar Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
– Det är tydligt att det är ett växande problem med drogpåverkade yrkesförare som kommer till Sverige med färjor eller via Öresundsbron.
När det gäller rattfylleri under påverkan av narkotika döms nästan alla för brott av normalgraden.
– Orsaken är att det inte finns några tydliga kriterier för när brottet ska betraktas som grovt. Det skapar problem, förklarar Lars Olov Sjöström.
– MHF anser att det behöver tas fram sådana kriterier.
Vid alkoholpåverkan har Sverige gränserna 0,2 promille för rattfylleri och 1 promille för grovt rattfylleri. För narkotika i trafiken har vi nolltolerans.
– I vår nuvarande lagstiftning finns inga gränsvärden för olika narkotiska substanser, som kan hjälpa till när man ska avgöra om ett drograttfylleribrott ska betraktas som grovt, säger han.
En lösning skulle vara att Sverige precis som Norge skulle ha fastställda koncentrationsgränser i blodet för olika rusgivande preparat i trafiken. Gränserna motsvarar promillegränserna för alkohol i Norge som är 0,2 promille, 0,5 samt 1,2 promille. För några preparat gäller nolltolerans.
– Att införa fasta gränsvärden som Norge är ett alternativ, säger Lars Olov Sjöström.
– Ett annat alternativ är att införa ett grovt rattfylleribrott för när en förare kan påvisas vara påverkad av både alkohol och droger.
Det viktiga är att det blir klargjort när man ska göra bedömningen att det gör sig om ett grovt brott, framhåller han.
– Det är stötande att en förare som är hög på droger och livsfarlig i trafiken ofta bara döms till böter. Medan en alkoholpåverkad förare som kanske inte alls är lika påverkad kan få fängelse.
För att dömas till grovt rattfylleribrott på grund av narkotika krävs att det går att visa att föraren har varit avsevärt påverkad eller kört på ett trafikfarligt sätt.
VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) har precis släppt rapporten Analys av lagföringar med avseende på rattfylleribrott. Seniorforskaren Åsa Forsman har granskat alla lagföringar under perioden 2007–2018 där rattfylleri eller grovt rattfylleri ingår som ett av brotten. Studien baseras på ett utdrag ur lagföringsregistret. Rapporten har finansierats med bidrag från MHF:s fond för trafiksäkerhet.
I en del av studien undersöks lagföringar för rattfylleri under perioden 2012–2018. Endast 0,4 procent av rattfylleristerna lagfördes för grovt rattfylleri under påverkan av narkotika under perioden.
Den vanligaste typen av rattfylleribrott att bli lagförd för är alkoholrattfylleri av normalgraden (41,7 procent), visar studien. Näst vanligast är rattfylleri under påverkan av narkotika av normalgraden (31,2 procent), följt av grovt rattfylleri (25,3 procent).
Text: Mari Haglund
Foto: Tullverket
