StartOm MHFNyheterIrland och Norge i framkant mot drograttfylleriet

Irland och Norge i framkant mot drograttfylleriet

2017-06-30
Vad polisen har för verktyg för att kontrollera drograttfylleri varierar i Europa. Irland och Norge är två länder som ligger långt framme när det gäller användningen av drogtestinstrument i trafiken.

Under 2016 dödades 25 500 personer i den europeiska trafiken, enligt siffror från European Transport Safety Council, ETSC. I Sverige omkom 270 personer i trafiken under 2016. 35 av dem miste livet i drogrelaterade olyckor, vilket är en ökning från året innan, då antalet var 21 personer. Det visar statistik från Trafikverket.

När det gäller dödsolyckor som är alkohol- eller drogrelaterade, omkom 83 personer under förra året, vilket var fler än under 2015, då antalet omkomna var 75 personer. Det här innebär att 32 procent av alla som dödades i trafiken under 2016, omkom i en alkohol- eller drogrelaterad olycka.

Under 2016 anmäldes 12 631 drograttfylleribrott i Sverige.
– Vi har hamnat på efterkälken jämfört med resten av Europa, när det gäller användningen av sållningsinstrument för droger, säger Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.

Den svenska polisen får inte slumpmässigt drogtesta en förare, utan det måste finnas en misstanke, något som skiljer sig från rattfylleri. Polisen har inte heller tillgång till något screeinginstrument för narkotika.

MHF, MA (MHF:s systerorganisation i Norge) och ETSC arrangerade ett europeiskt eminarium om droger i trafiken i Stockholm den 11 maj. Theodora Calinescu, projektledare på ETSC, berättade om läget i Europa:
– Vi har mycket liten kunskap om hur vanligt det är med droger i den europeiska trafiken, konstaterar hon.

Av de europeiska förarna beräknas 3,5 procent vara alkoholpåverkade och 1,9 procent vara drogpåverkade, enligt ETSC:s statistik.

– Det är bara några få studier som har undersökt förekomsten av narkotika i trafiken, berättar Theodora Calinescu.

– Vi har inte haft samma fokus på drograttfylleri, som vi har haft på rattfylleri. Därför behöver vi fortsätta undersöka hur stort problemet med drograttfylleri är i Europa.

År 2012 införde Norge som första land i världen fastställda koncentrationsgränser i blodet för rusgivande preparat. Gränserna motsvarar promillegränserna för alkohol i Norge som är 0,2 promille, 0,5 samt 1,2 promille.

Sommaren 2015 började Utrykningspolitiet använda ett nytt screeinginstrument för narkotika, ett analysinstrument som tar prov genom ett salivtest.


Läs hela reportaget här


Text: Mari Haglund
MHF - Ingen ska dö av rattfylleri | Hammarby Fabriksväg 25, 8 tr | 120 30 Stockholm | Tel: +46-8-555 765 55  | Org.nr: 802002-3399